Lantras
I dagens värld har Lantras blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av samhället, eftersom det täcker aspekter som påverkar olika områden i det dagliga livet. Från dess relevans i historien till dess inflytande idag har Lantras väckt intresse hos olika sektorer, skapat debatter och reflektioner kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Lantras, analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess relevans inom olika discipliner.
Lantras är en husdjursras som ursprungligen kommer från ett begränsat område och som där funnits så pass länge att den till stora delar anpassat sig genetiskt till den lokala miljön. Många av de gamla produktionsdjuren har ersatts med högproducerande raser vilket har gjort att många av de gamla lantraserna idag är hotade eller utrotade.
En definition av begreppet lantras är: ”En lantras kan definieras som en population som levt tillräckligt länge i ett område för att ha hunnit anpassa sig till områdets olika förhållanden. Detta beroende av och anpassning till hemområdet, ’torvan’, är lantrasens främsta egenskap." (Håkan Hallander, 1998).
Lantrasernas arvsanlag och egenskaper har utvecklats till följd av en lång tids anpassning till vissa områden. Några av lantraserna har blivit föremål för människans särskilda intresse genom att utvecklingen av deras nyttiga egenskaper underlättats genom urval av avelsdjur samt ändamålsenlig uppfödning och användning. Skillnaden mellan de moderna husdjurens produktionsraser och lantraserna är att de förstnämnda i högre utsträckning än lantraserna är avlade för en viss produktionsinriktning.
Varje land har enligt Riokonventionen ett ansvar att bevara landets lantraser. I Sverige är Jordbruksverket ansvarsmyndighet för detta, och de raser som uppfyller kriterierna för att anses som bevarandevärda kallas för svenska lantraser.
Se även
Källor
- SLU, Bevarande av de svenska lantraserna, populationsgenetiska och molekylärgenetiska metoder
- Biodiverse nr 4 2006
Noter
- ^ ”Jordbruksverket.se”. Jordbruksverket. Arkiverad från originalet den 14 april 2023. https://web.archive.org/web/20230414171044/https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr142.pdf. Läst 24 juli 2022.
| |||||||||||||||||||||||||
.png)