Lantmäteri är ett ämne som genererat stort intresse och debatt den senaste tiden. Med motstridiga åsikter och oändliga perspektiv har detta ämne fångat uppmärksamheten hos experter, forskare och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Lantmäteri, från dess historiska ursprung till dess nuvarande inverkan. Genom en detaljerad analys och genomgång av olika källor kommer vi att försöka belysa de många aspekterna som utgör Lantmäteri, i syfte att ge våra läsare en fullständig och uppdaterad bild av detta ämne.
Lantmäteri kallas geometrisk uppmätning, kartläggning, och till exempel topografisk beskrivning av mark; skapande av kartor. Används för stadsplanering, utmärkning av ledningsnät, fastighetsbildning m.m. I Sverige styrs verksamheten centralt av Lantmäteriet sedan 1974, med regionala och kommunala myndigheter och kontor. Lantmäteriet uppstod i Främre Orienten för bland annat konstbevattning, och spred sig till Europa genom Romerska riket som var känt för sin stadsplanering, sina akvedukter, vägbyggnader, och fälttåg.
Den Kungliga Lantmäteriutbildningen inrättades 1628, då generalmatematicus Anders Bure fick i uppdrag av Gustav II Adolf att utbilda nya lantmätare. Anders Bure blev då underställd kammarkollegiet. Egendomligt nog är ingenting känt om Bures egna studier. Men hans senare verksamhet och insatser röjer en gedigen utbildning, och han måste sålunda otvivelaktigt ha studerat vid något universitet, antingen i Sverige eller mer troligt i utlandet.
Numer är lantmäteri ett av de ämnesområden inom vilka man i Sverige kan ta civilingenjörsexamen. Utbildning till civilingenjör i lantmäteri sker på KTH, och LTH. Högskoleingenjörs- och kandidatutbildningar i lantmäteri finns på Högskolan i Gävle och Högskolan Väst. Sedan 2019 ges Lantmäteriprogrammet med juridisk inriktning på Uppsala Universitet. Civilingenjörsutbildning inom lantmäteriteknik finns på Högskolan i Gävle.
|