Langile Abertzaleen Batzordeak
I den här artikeln kommer Langile Abertzaleen Batzordeak att analyseras i detalj och ta upp dess olika aspekter, dess påverkan på samhället och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Langile Abertzaleen Batzordeak spelat en grundläggande roll i olika aspekter av det dagliga livet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer olika perspektiv att utforskas som gör att vi bättre kan förstå betydelsen och innebörden av Langile Abertzaleen Batzordeak idag. Likaså kommer nuvarande trender relaterade till Langile Abertzaleen Batzordeak att undersökas och dess roll i framtiden kommer att reflekteras över.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Langile Abertzaleen Batzordeak | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Garbiñe Aranburu |
| Historia | |
| Grundat | 1974 |
| Land | Baskien |
| Antal medlemmar | 45 000 |
| Övrigt | |
| Webbplats | lab.eus |
Langile Abertzaleen Batzordeak (baskiska för Nationalistiska arbetarkommissionerna, förkortat LAB) är med sina ca 45 000 medlemmar den tredje största fackförening i Baskien, efter ELA och CCOO. LAB är en vänsternationalistisk sammanslutning och är medlem i Fackliga världsfederationen.