Landgille

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i ämnet Landgille, ett ämne som har väckt stort intresse på senare tid. Landgille är ett ämne som har påverkat människor i alla åldrar och från olika delar av samhället. Sedan dess uppkomst har Landgille väckt debatter och diskussioner inom olika sfärer och genererat olika åsikter och synpunkter. I den här artikeln kommer vi att ta upp de mest relevanta aspekterna av Landgille, analysera dess sammanhang, dess utveckling över tid och dess inflytande idag. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de möjliga implikationer och konsekvenser som Landgille kan få i framtiden. Följ med oss ​​på denna rundtur i Landgille och upptäck allt detta tema har att erbjuda oss!

Merge arrows
 Den här artikeln bör enligt ett förslag slås ihop med Avrad (2024-01) (Diskussion)

Landgille (da. landgilde eller landgjeld), kam., i Danmark, Skåne, Halland och Blekinge förekommande avgift, i egentlig mening den årliga avgäld (motsvarande närmast det svenska avrad), som brukare av annans jord hade att, jämte det s. k. stadsmålet och andra prestationer, erlägga till jordens ägare. Detta var ett slags tidigmodernt arrendeförhållande.

Detta landgille förutsatte alltså landboförhållande. Men det finns även landgillen, som uppkommit utan sådant förhållande och utan att äganderätten till jorden legat hos landgilletagaren.

Landgillet var bestämt i penningar eller persedlar, vanligen smör (landgillesmör, smörränta), som fått lusas efter olika grunder. Efterhand blev penningformen den mest allmängiltiga.

År 1999 antogs lagen om avveckling av landgillen. Dess funktion hade dock redan decennier i förväg varit överspelad men avskaffades nu formellt. Om en brukare inte äger den mark som han eller hon är skyldig att betala landgille för, skall äganderätten överföras till brukaren mot att landgillestagaren får en ersättning av staten.

Källor