I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Lakselva. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Lakselva spelat en grundläggande roll i mänsklighetens historia. Under åren har det väckt debatt, inspirerat till tekniska framsteg och varit föremål för otaliga studier och forskning. Genom den här artikeln kommer vi att upptäcka de olika aspekterna som gör Lakselva till ett så relevant ämne och värt att utforskas på djupet.
Lakselva (samiska: Leavdnjajohka, kvänska: Lemmijoki) är en älv i Porsanger och Karasjok kommuner i Finnmark fylke i nordliga Norge. Den skär sig genom fjällkedjan Gáisene, som bildar toppar på över tusen meter, och rinner ut i Laksefjorden vid samhället Lakselv. Älven är 103,1 kilometer lång, och har ett avrinningsområde på 1 539,04 km². Den genomsnittliga vattenföringen vid mynningen är 26,93 m³/s.
Lakselva rinner genom Lakselvdalen och har sin källa i fjällområdena drygt 20 kilometer öster om Laksefjordens botten. Den översta delen heter Luostejohka och rinner söderut, sedan västerut och åt nordväst, där den bildar sjön Gákkajávri (101 m ö.h.). Längre ner bildas också Øvrevatnet (70 m ö.h.) och Nedrevatnet (65 m ö.h.), innan den mynnar ut längst in i Porsangerfjorden (Porsáŋgguvuotna), strax norr om Lakselv. Den har flera tillopp från Karasjok i söder.
Vid Lakselva finns Luostejok kraftstasjon (1,7 MW) med Gákkajávri som regleringsmagasin. De nedersta 40 kilometerna är farbara med båt. Floden är, som namnet antyder, rik på lax.