I den här artikeln kommer Lagus att analyseras ur olika perspektiv, för att ge en bred och detaljerad vision av detta ämne. Historiska, kulturella, sociala, politiska och ekonomiska aspekter relaterade till Lagus kommer att behandlas, i syfte att förstå dess inverkan på det nuvarande samhället. Senare forskning, expertutlåtanden och vittnesmål från personer som har haft erfarenheter relaterade till Lagus kommer att presenteras. Genom denna uttömmande analys försöker vi ge läsaren en djup och fullständig förståelse av Lagus, så att de kan bilda sig en välgrundad åsikt och berika sin kunskap om detta ämne.
Lagus | |
Den adliga grenen Lagus vapen | |
Känd sedan | 1500-talet |
---|---|
Ursprung | Tavastland |
Förgrenad ur | Borgerliga släkten Lagus |
Stamfar | Jakob Johan Wilhelm Lagus |
Adlad | 2.5.1880 |
Valspråk | Vigili labore (arbeta vaksamt) |
![]() | |
Introducerad | 23.1.1882 |
Värdighet | adlig ätt nr: 256 |
Länk URL | Sida på riddarhuset.fi |
Lagus är ett finlandssvenskt efternamn, som bärs av en släkt där en gren erhållit finländskt adelskap. Släkten härstammar med namnet Lepus (hare, latin lepus, grekiska Lagos) från Tavastland på 1500-talet.
Rektorn vid Alexanders-universitetet i Helsingfors Wilhelm Lagus, professor i grekisk litteratur, sedermera statsråd adlades 1880 och introducerades 1882 på Riddarhuset i Helsingfors under nummer 256. Valspråk: Vigili labore (arbeta vaksamt).[1]
Den 15 juni 2015 var 175 personer med efternamnet Lagus registrerade som bosatta i Finland.[2] 44 personer med detta namn var 31 december 2014 bosatta i Sverige.[3]