Laggkärl

I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ämnet Laggkärl och alla aspekter relaterade till det. Från dess historiska ursprung till dess inflytande på det nuvarande samhället, genom dess inverkan på olika studieområden och dess relevans i den samtida världen. Vi kommer också att analysera olika perspektiv och åsikter om Laggkärl, i syfte att ge en bred och komplett vision som gör att läsaren kan grundligt förstå detta ämne och bilda sig en egen uppfattning om det. Dessutom kommer vi att undersöka fallstudier och konkreta exempel som illustrerar betydelsen av Laggkärl i olika sammanhang, såväl som dess utveckling över tid. Gör dig redo att fördjupa dig i en informativ och berikande resa som gör att du kan få djupgående kunskap om Laggkärl!

Tillverkning av laggkärl

Laggkärl, runda eller ovala behållare som består av stående, sammanfogade stäver, så kallade laggar. Tekniken är känd åtminstone sedan romersk järnålder.

Stäverna kupas lätt genom att täljas med en bandkniv och är ofta av ek eller bok. I Sverige användes främst furu, men vattentunnor ansågs ta minst smak av granvirke. I smörbyttor användes ofta enevirke, ibland även i brännvinskaggar. Ibland användes alvirke istället. Mera påkostade kärl basades för att ges en rundad profil. Laggarna hålls samman med laggband fästa vid dymlingar. Tunnbanden är av gran, sälg eller i nyare tid med järn eller zink. Botten, och ibland även toppen, på laggkärlet består av en träplatta som är placerad i en skuren eller i modern tid infräst skåra.

Laggkärl kan till exempel vara trätunnor, kar, baljor, stop, såar eller stånkor.

Se även

Källor

  1. ^ Arbete och redskap Kapitel 3. Material och teknik, Phebe Fjellström.
  2. ^ Hemslöjd i Harbo, artikel av Nils Ålenius i årsboken Uppland 1948
  3. ^ ”KrM S0904 - Tunnband”. https://samlingar.regionmuseet.se/items/show/60089. Läst 15 april 2021. 

Externa länkar