Léopold Senghor

Léopold Senghor
Född9 oktober 1906
Joal-Fadiouth
Död20 december 2001 (95 år)
Verson, Frankrike
BegravdBel-Air Kirkegård
Medborgare iFrankrike och Senegal
Utbildad vidFaculté des lettres de Paris
École normale supérieure
Lycée Louis-le-Grand
SysselsättningPolitiker, medlem av franska motståndsrörelsen, författare, poet, filosof
Befattning
Senator
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Ledamot av Europarådets parlamentariska församling (1949–1959)
Senegals president (1960–1980)
Ordförande för Organisationen för afrikansk enhet (1980–1980)
Stol nummer 16 i Franska akademien (1983–2001)
Politiskt parti
Franska sektionen av Arbetarinternationalen
Senegals Socialistiska Parti
MakaGinette Éboué
(g. 1946–1956)
Colette Hubert
(g. 1957–2001)
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen (1961)
Kedja av Piusorden (1962)
Hedersdoktor vid Laval Universitet (1966)
Tyska bokhandelns fredspris (1968)
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden (1973)
Gyllene kransen (1975)
Storkedja av Sankt Jakobs Svärdsorden (1975)
Prix littéraire Prince Pierre (1977)
Kedja av Isabella den katolskas orden (1978)
Prix mondial Cino Del Duca (1978)
Jawaharlal Nehrus Pris (1982)
Dr.-Leopold-Lucas-Preis (1983)
Premio Nonino (1985)
Distinguished Africanist Award (1994)
Grand prix littéraire d'Afrique noire (1996)
Hedersdoktor vid Wiens universitet
Hedersdoktor vid Universitetet i Padua
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Hedersdoktor vid Salzburgs universitet
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden
Jubileumsmedaljen från firandet av 2500-årsdagen för grundandet av shah-dömet i Iran
Kommendör av Arts et Lettres-orden
Kommendör av Akademiska palmen
Roger Nimier-priset
Den nationella Lejonordens storkors
Namnteckning
Redigera Wikidata

Léopold Sédar Senghor, född 9 oktober 1906 i Joal, död 20 december 2001 i Verson, Calvados, Normandie, var en senegalesisk poet och landets förste president 19601980.

Biografi

Efter studier i Paris var han 1946–1959 medlem av den franska nationalförsamlingen och innehade flera höga statstjänster. 1948 bildade han ett parti som 1958 blev Union progressiste sénégalaise (UPS) och senare Partie Socialiste vilket blev Senegals ledande och länge enda tillåtna parti. Senghor var det självständiga Senegals dominerande politiker tills han drog sig tillbaka 1980. Han bevarade de goda relationerna med Frankrike och var det franskspråkiga Afrikas särskilda talesperson. Som politisk ideolog betonade han Afrikas särart och försökte kombinera socialism med négrituderörelsen.

Senghor var också en av Afrikas främsta lyriker. I sin poesi förenade han sitt nedärvda afrikanska kulturarv med impulser från sin långa vistelse i Frankrike. Två genomgående teman i hans diktning är försoning mellan folken och ett fritt Afrika. 1983 blev han som förste afrikan medlem av Académie française.

Verk översatta till svenska


Källor

Noter

  1. ^ läs online, www.senat.fr .
  2. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.
  3. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Léopold Sédar Senghor, 6385, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Fichier des personnes décédées, läs online, läst: 1 juni 2022, licens: licence ouverte 2.0.
  5. ^ läs online, africultures.com .
  6. ^ SNAC, Léopold Sédar Senghor, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  7. ^ läs online, www.academie-francaise.fr .
  8. ^ läs online, www.presidence.sn .
  9. ^ läs online, www.presenceafricaine.com .
  10. ^ läs online, www.au-senegal.com .
  11. ^ läs online, www.jeuneafrique.com .
  12. ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.
  13. ^ läs online, www.babelio.com .
  14. ^ läs online, www.unjourunpoeme.fr .
  15. ^ läs online, junior.universalis.fr .
  16. ^ läs online, www.senat.fr .
  17. ^ läs online, www2.assemblee-nationale.fr .
  18. ^ läs online, www.assembly.coe.int .
  19. ^ läs online, www.legiondhonneur.fr .
  20. ^ läs online, www.vatican.va .
  21. ^ läs online, www.ulaval.ca .
  22. ^ läs online, www.cairn.info .
  23. ^ läs online, www.friedenspreis-des-deutschen-buchhandels.de .
  24. ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.
  25. ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .
  26. ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .
  27. ^ läs online, www.fondationprincepierre.mc .
  28. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  29. ^ läs online, www.fondation-del-duca.fr , läst: 9 juli 2020.
  30. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  31. ^ läs online, uni-tuebingen.de , läst: 18 juli 2021.
  32. ^ läs online, premio.grappanonino.it .
  33. ^ läs online, Internet Archive .
  34. ^ läs online, www.adelf.info .