I den här artikeln kommer ämnet Länsresidenset i Falun att behandlas ur olika perspektiv och tillvägagångssätt. Länsresidenset i Falun har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden och dess relevans har inte gått obemärkt förbi i dagens samhälle. Under åren har Länsresidenset i Falun väckt intresset hos både experter och fans, som har utforskat dess olika aspekter och dimensioner. I denna mening kommer vi att försöka analysera och förstå betydelsen och betydelsen av Länsresidenset i Falun i det aktuella sammanhanget, såväl som dess inflytande på olika sfärer av det dagliga livet. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka erbjuda en heltäckande och berikande vision av Länsresidenset i Falun, fördjupa oss i dess inverkan och relevans i den samtida världen.
Länsresidenset i Falun | |
Länsresidens | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Dalarnas län |
Kommun | Falu kommun |
Ort | Falun |
Adress | Åsgatan 51 |
Koordinater | 60°36′37″N 15°37′38″Ö / 60.6103°N 15.6273°Ö |
Kulturmärkning | |
Statligt byggnadsminne |
1935 |
Arkitekt | Johan Sebastian af Uhr |
Ägare | Statens fastighetsverk |
Länsresidenset i Falun är en byggnad vid Åsgatan i Falun, som inrymmer bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Dalarnas län.[1] Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk [2] och är byggnadsminne sedan 1935.
Byggnaden uppfördes ursprungligen som privatbostad åt rådmannen O. Engström[3] och inköptes 1790 av landshövding Johan Magnus af Nordin, som 1792 lät bygga om huset. Det fick då sitt nuvarande utseende. Det övertogs av staten på 1810-talet för att bli officiellt residens för dåvarande Kopparbergs läns landshövdingar. Den senaste restaureringen interiört gjordes åren 2002 - 2004.