Längtan till landet

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Längtan till landet på djupet, analysera dess ursprung, utveckling, relevans idag och möjlig framtida utveckling. Längtan till landet är ett ämne som diskuteras och studeras brett inom olika områden, vilket väcker intresse hos akademiker, forskare, yrkesverksamma och allmänheten. Genom historien har Längtan till landet spelat en avgörande roll i olika sammanhang och påtagligt påverkat samhälle, kultur och vardagsliv. Genom en omfattande analys kommer vi att ta upp de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har använts för att förstå Längtan till landet, samt de implikationer och utmaningar det för närvarande innebär. Genom den här artikeln försöker vi erbjuda en heltäckande vision av Längtan till landet och dess inverkan på samhället, vilket främjar en konstruktiv och berikande debatt om detta mycket relevanta ämne.

Längtan till landet
Lunds studentsångförening 01.JPG
Sången förknippas starkt med Valborgsmässofirandet
Originalspråksvenska
KompositörOtto Lindblad
TextförfattareHerman Sätherberg
Publicerad1838
Fonografinspelning av Vintern rasat 1913

"Längtan till landet", även känd som "Vintern rasat", är en svenskspråkig sång med text av Herman Sätherberg och tonsatt för manskör av Otto Lindblad 1839.

Sången är en av de mest typiska vårsångerna i Sverige och har anknytning till Valborgsmässoafton då den sjungs av studentkörer. Texten publicerades ursprungligen som en vers i boken Jägarens vila, 1838. Några år efter visans tillkomst skrev Sätherberg ny text. Båda textversionerna börjar ungefär likadant. Den ursprungliga versionen är fyra strofer lång, den reviderade versionen har sex strofer. Det är de två första stroferna i den reviderade versionen som blivit kända.

Det "land" Herman Sätherberg längtade till när texten skrevs var Nolinge säteri i Grödinge socken.[1] Sångtexten är publicerad i flera sångböcker.

Publicerad i

Inspelningar

En tidig inspelning gjordes i akustisk version av August Svenson i Stockholm i september 1909.[2]

Referenser

Noter

  1. ^ Mikael Leijon (30 april 2015). ”Nu är allt klart för våren” (på svenska). Norrbottenskuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/lulea/nu-ar-allt-klart-for-varen-8261442.aspx. Läst 19 maj 2018. 
  2. ^ ”Vintern rasat”. Svensk mediedatabas. 12 april 1909. http://smdb.kb.se/catalog/id/002034390. Läst 19 maj 2011. 

Referenser

Externa länkar