Kärnteknik
I dagens värld är Kärnteknik ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Med ett genomslag som sträcker sig till olika aspekter av vardagen har Kärnteknik blivit en samlingspunkt för diskussioner, debatter och reflektioner. Oavsett om det är frågor som rör hälsa, teknik, politik eller kultur har Kärnteknik lyckats skapa ett växande intresse bland människor i olika åldrar, yrken och kulturell bakgrund. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna som gör Kärnteknik till ett relevant ämne idag, och utforska de olika perspektiv och bidrag som detta ämne ger till vår förståelse av världen omkring oss.
Kärnteknik, teknik som grundar sig på fenomen i atomkärnor. Kärnteknik används idag inom en rad olika områden, så som medicinsk kärnteknik, kärnenergi och vapenteknologi. Forskning inom kärnteknik bedrivs på många av de svenska universiteten, så som Uppsala universitet, KTH och Chalmers tekniska högskola. Sveriges Kärntekniska Sällskap är en ideell förening som försöker främja den fredliga användningen av kärnteknik.
Kärnvapenteknik
Sedan 1940-talet har man utvecklat olika former av kärnvapen. På senare år har man också spekulerat i att använda radiologiska vapen.
Kärnenergi
Kärnenergi benämns även som kärnkraft eller atomkraft och infattar både den process (fission) som används vid dagens kärnkraftverk och fusion som är en tänkt framtida energikälla.
Medicinsk kärnteknik
Se radiologi, bestrålning och strålbehandling.
Kärnteknik i olika delar av världen
Sovjetunionen
Kärnteknik fick stor betydelse i Sovjetunionen efter andra världskriget, och tillämpades i elproduktion i kärnkraftverk, kärnkraftsdrivna fartyg och kärnvapen.
Kärnvapenprogrammet leddes av Igor Kurtjatov, och underlättades av spioneri utfört av GRU och NKVD.[1] Sovjetunionen testade sin första atombomb 1949. Tsarbomben, som testades den 30 oktober 1961, är det största kärnvapen som någonsin detonerats.[2]
Se även
Källor
- ^ Rhodes, Richard (2005) . Dark Sun: The Making of the Hydrogen Bomb. New York: Simon & Schuster Paperbacks. sid. 71–77. ISBN 978-0-684-82414-7
- ^ Khalturin, Vitaly I.; Rautian, Tatyana G.; Richards, Paul G.; Leith, William S. (2005). ”A Review of Nuclear Testing by the Soviet Union at Novaya Zemlya, 1955–1990”. Science and Global Security 13 (1): sid. 1–42. doi:. Arkiverad från originalet den 14 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060614080624/http://www.princeton.edu/~globsec/publications/pdf/13_1-2khalturin%20NZ%201-42%20.pdf. Läst 25 juni 2022. I källan kallas bomben BIG IVAN.
Externa länkar
- Centrum för hållbar kärnenergi, Chalmers tekniska högskola
| ||||||||||||||||||||||||||
