Kyrkokör
I dagens värld har Kyrkokör blivit ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan starten har Kyrkokör väckt nyfikenhet och studier hos både forskare, experter och hobbyister. Dess inflytande sträcker sig genom historien och dess inverkan manifesteras på olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och betydelsen av Kyrkokör från olika perspektiv, såväl som dess utveckling över tid. Vi kommer att lära oss om dess inverkan på kultur, teknik, politik, ekonomi och andra aspekter av vardagen, och vi kommer att analysera hur Kyrkokör fortsätter att utöva sitt inflytande i dagens värld.
En kyrkokör är en kör vars huvudsyfte är att medverka i gudstjänster. Med över 80 000 organiserade medlemmar i Sverige så har kykokörer även blivit ett etablerat inslag i hobbyverksamheten körsång, baserat på såväl kyrkorummets funktion som samlingslokal i både glesbygd och tätort, som dess akustiskt fördelaktiga utformning för vissa musikslag.
Historia
Kyrkokören växte fram med den gregorianska sången som blev standard i gudstjänsten från senantiken. När den liturgiska sången fram mot 1000-talet allt oftare blev flerstämmig ökade behovet av tränade körsångare. Under medeltiden, när den kristna musiken blomstrade, hade kyrkokören en central plats inom kyrkans musikliv och en aldrig sinande ström av kristen körmusik komponerades. I dag (2014) varierar utbudet i Svenska kyrkan från barnkörer till gospel.
Olika typer av verk för kyrkokörer
Se även
- Sveriges Kyrkosångsförbund - Organiserar svenska kyrkokörer.
Litteratur
- Ragnar Håkansson, Vi sjunger aldrig på sista versen. Den svenska kyrkokörens historia. Wessmans musikförlag 2022. 340 sidor. ISBN 978-91-872-6714-7.
Källor
Fotnoter
- ^ ”Sjunga i kör”. Svenska kyrkan. 1 december 2014. https://www.svenskakyrkan.se/sjunga-i-kor. Läst 19 december 2016.