Kvänska
Ämnet Kvänska är flitigt diskuterat idag och har skapat stort intresse inom olika områden. Både experter och fans har ägnat tid och ansträngningar för att undersöka och fördjupa sig i detta ämne, och försöka förstå dess implikationer och dess inverkan på samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kvänska, analysera dess historia, evolution, nuvarande och framtida utmaningar, såväl som dess relevans i dagens värld. För att erbjuda ett brett och berikande perspektiv kommer vi att fördjupa oss i olika synsätt och åsikter som gör att vi kan få en mer komplett vision av Kvänska.
| Kvänska | |
| kvääni, kainu | |
| Talas i |  Norge |
|---|---|
| Region | Nordnorge |
| Antal talare | 1 500 - 10 000 (2012) |
| Status | utdöende |
| Språkfamilj | Uraliska |
| latinska alfabetet ju | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Troms Fylke, Finnmark fylke |
| Språkmyndighet | Kainun institutti |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | fiu |
| ISO 639‐3 | fkv |
Regioner där kvänska talas. | |
Kvänska (eget namn: kvääni[1]) är ett utdöende finsk-ugriskt språk som talas i Troms fylke och Finnmark fylke i Norge.[2] Språkvarieteten har tidigare ansetts vara en dialekt av finskan, och den har ömsesidig begriplighet med denna. Kvänska har stora språkliga likheter med meänkieli.
Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppen Ruija (Finnmark) som ingår i den större gruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp.[3]
Språket skrivs med latinska alfabetet.[4]
Fonologi
Konsonanter
| Labial | Dental | Alveolar | Postalveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nasal | m | n | ŋ | ||||
| Klusil | p ~ b | t ~ d | k ~ g | ||||
| Frikativ | f ~ v | ð | s | ʃ | h | ||
| Tremulant | r | ||||||
| Lateral | l | ||||||
| Approximant | ʋ | j |
Källa:[5]
Vokaler
| Främre | Bakre | |
|---|---|---|
| Sluten | i | y | u |
| Halvsluten | e | ø | o |
| Öppen | æ | ɑ |
Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.
Källa:[5]
Talare och status
Antalet talare uppskattas till mellan 1 500 och 10 000 (år 2012). Största delen av talarna är över 60 år gamla.[6]
Språkets status har förbättrats snabbt under 2000-talet. Den första romanen på kvänska, Alf Nilsen-Børsskogs Kuosuvaaran takana, kom ut 2004. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Universitetet i Tromsø 2006. Samma år började språket betecknas som kainun kieli, men från 2009 har det kallats kvääni.[7]
Av historiska och politiska skäl erkände Norges riksdag kvänska som minoritetsspråk 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.[8]
Kultur- och språkcentra
Kainun institutti (Kvensk institutt) har arbetat sedan 2007, då också Kainun kieliraati ("Kvänska språkrådet") inledde sin verksamhet för att skapa ett normerat kvänskt skriftspråk som grund för undervisning i kvänska.[9] Institutet fungerar också som språkmyndigheten till kvänskan.[10]
I april 2018 meddelande norska regeringen att statsbidrag skulle lämnas för att inrätta tre nya språkcentra för kvänska i Vadsø, Porsangers kommun och Kvænangens kommun[11]
Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider.[källa behövs] En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet.
Situationen för kvänskan har likheter med situationen för meänkieli i Sverige, men Norges regering har en tydligare språkpolitik, vilken tagit sig uttryck i Kommunal- og moderniseringsdepartementets Målrettet plan 2017–2021 – videre innsats for kvensk språk.
Se även
- Lantalainen, benämning på invånare i Sverige som känner sig kopplade till kvänerna
Källor
- ^ ”Finnish, Kven” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/fkv. Läst 10 december 2021.
- ^ ”Glottolog 4.4 - Kven Finnish”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/kven1236. Läst 10 december 2021.
- ^ Suomen murteet Arkiverad 20 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”ScriptSource - Kven Finnish written with Latin script”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=fkv-Latn. Läst 10 december 2021.
- ^ ”Kven language”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/kven.htm. Läst 10 december 2021.
- ^ ”Did you know Kven Finnish is severely endangered?” (på engelska). Endangered Languages. http://www.endangeredlanguages.com/lang/4147. Läst 10 december 2021.
- ^ Dagny Olsen, Kvensk språkting. ”Det kvenske navnet på språket er kvääni”. Arkiverad från originalet den 22 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110322195111/http://www.kvenskinstitutt.no/nyyheetterit/det-kvenske-navnet-p%C3%A5-spr%C3%A5ket-er-kv%C3%A4%C3%A4ni.
- ^ ”Kven language and culture (En)” (på norskt bokmål). Norske kveners forbund. https://kvener.no/kven-language-culture-en/. Läst 10 december 2021.
- ^ Eira Söderholm. ”Kainun kielele oma kirjakieli”. Kvänska institutet. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111008015352/http://www.kvenskinstitutt.no/sprak/spraknormering/kirjakieli. Läst 6 oktober 2011. ”Titelöversättning:"Ett eget skriftspråk åt kvänerna"”
- ^ ”Om Kainun institutti” (på norskt bokmål). Kainun Institutti. https://www.kvenskinstitutt.no/om-kainun-institutti/. Läst 10 december 2021.
- ^ Regjeringen gir støtte til tre nye kvenske språksentre, pressmeddelande den 12 april 2018 på Norges regerings webbplats
