Idag är Kulturorden ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällsområden. Från politik till populärkultur har Kulturorden blivit en ständig diskussionspunkt och en inspirationskälla för många människor. Med tiden har Kulturorden vuxit i betydelse och har haft en betydande inverkan på hur människor interagerar med varandra. Den här artikeln syftar till att i detalj utforska effekten av Kulturorden på dagens samhälle och undersöka hur det har utvecklats över tiden. Likaså kommer de olika perspektiv och åsikter som finns kring Kulturorden att analyseras, i syfte att ge en heltäckande vision av detta mycket relevanta ämne.
Kulturorden | |
![]() | |
Utdelas av | Kejsaren av Japan |
---|---|
Land | ![]() |
Instiftad | 1937 |
Rang | |
Nästföljande (högre) | Heliga skattens orden |
Nästföljande (lägre) | Dyrbara Kronans orden |
Kulturorden är en japansk orden som instiftades 1937 och tilldelas personer som gjort framstående insatser för kulturen. Den utdelas av kejsaren på Kulturdagen den 3 november i Kejsarpalatset. Mottagarna väljs ut bland personer med särskilda kulturella förtjänster av kulturministern, som rekommenderar kandidaterna till premiärministern varpå de bestäms av regeringen. När den instiftades fick nio personer kulturorden, men på senare tid har det ofta varit fem personer per år som tilldelats den.[1]
Ordenstecknet är utformat som en mandarinblommas fem kronblad, med ett centralt emblem bestående av tre virvlande magadama (kometformade stenar). Den är upphängd i mandarinblad och frukter. Mandarinträdet är en symbol för evighet, och används i kulturorden för att anknyta till kulturens tidlöshet.[2]