Nuförtiden är Kulla Gunnarstorps mölla i fokus för många människor. Dess relevans har ökat avsevärt i olika aspekter, och genererat debatter, forskning och flera åsikter om frågan. Detta ämne är av stort intresse för samhället i allmänhet, eftersom det på något sätt påverkar människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Kulla Gunnarstorps mölla, dess utveckling över tid och dess inflytande inom olika områden. På samma sätt kommer vi att analysera hur Kulla Gunnarstorps mölla har fått betydelse idag och vad är implikationerna av dess relevans inom olika områden.
Kulla Gunnarstorps mölla | |
Holländare | |
Kulla Gunnarstorps mölla.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Kommun | Helsingborgs kommun |
Ort | Hittarp |
Koordinater | 56°6′13″N 12°38′17″Ö / 56.10361°N 12.63806°Ö |
Kulturmärkning | |
Enskilt byggnadsminne |
2 juni 1992 |
- Beteckning i BBR | Kulla Gunnarstorps kvarn |
Byggmästare | Georg Soffel |
Byggherre | Amalie Sparre |
Ägare | Kullens hembygdsförening |
Färdigställande | 1809 |
Lägeskarta | |
Kulla Gunnarstorps möllas läge.
| |
![]() |
Kulla Gunnarstorps mölla är en vindmölla, och byggnadsminne strax norr om Helsingborg vid Kulla Gunnarstorps slott norr om Hittarp. Det är en holländare med en båtformad hätta, som är unik i Skåne. Möllan byggdes 1809 som ersättning för slottets tidigare skattelagda tullkvarn, vattenkvarnen Gryntemölla, som blivit obrukbar på grund av vattenbrist. Kulla Gunnarstorps mölla är en av de första av typen holländare i Skåne och är troligen den äldsta bevarade i landskapet. Greven eller grevinnan på Kulla Gunnarstorps slott anställde möllaren och lät honom och hans familj bo på gården, där den siste var Nils Persson, som var möllare från år 1922 till år 1950, när han lade ned möllan, men tilläts bo kvar där till sin död (med sin familj) 1972.
|