Kryssförband

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Kryssförband, som representerar en grundläggande aspekt i _var2-omfattningen. Genom historien har Kryssförband haft en framträdande plats i samhället och spelat en avgörande roll i _var3. Genom en omfattande analys kommer utvecklingen av Kryssförband att undersökas, liksom dess implikationer inom olika områden som _var4, _var5 och _var6. Olika synpunkter från experter på ämnet kommer att utforskas, i syfte att ge ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå vikten och relevansen av Kryssförband idag. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt är syftet att erbjuda läsarna en komplett och uppdaterad vision av Kryssförband, med syftet att skapa en berikande debatt och främja större förståelse för detta betydelsefulla ämne.

Tegelmur murad med kryssförband.
Notera hur murens avslutning utformas genom insatta 3/4-stenar i löpskiftet. En extra koppsten i vartannat löpskikt utgör förskjutningen som bildar ett kryss.

Kryssförband är en murförbandstyp som används vid murning av tegelmurar.

Vartannat murskift består av löpstenar (tegelstenar där långsidan syns i fasaden) och vartannat av koppstenar (tegelstenar där kortsidan syns i fasaden). Varje löpskift avslutas och påbörjas med en 3/4-sten så att löpskiftets fogar inte sammanfaller med koppskiftets fogar. Vartannat löpskift är dessutom förskjutet med en koppsten vilket gör att det ser ut som att fogarna möts i ett kryss.

Kryssförband har använts i Västeuropa sedan medeltiden, med kom inte till Sverige förrän under 1600-talet.[1]

Kryssförband används oftast i bärande väggar, som bakmurning eller som fasadbeklädnad.[1]

Referenser

  1. ^ Tegel, s. 52.