Kroppsfixering

Idag går vi in ​​i den spännande världen av Kroppsfixering. Från dess ursprung till dess nuvarande relevans i samhället har Kroppsfixering spelat en grundläggande roll inom olika områden och uppmärksammats av många individer i alla åldrar och intressen. Genom den här artikeln föreslår vi att utforska de många aspekterna som gör Kroppsfixering till ett ämne av ständigt intresse, genom att analysera dess kulturella, historiska, sociala, ekonomiska och vetenskapliga effekter. Utan tvekan är Kroppsfixering ett ämne som väcker oändliga känslor och åsikter, och vi är glada över att fördjupa oss i dess fascinerande universum.

Kroppsfixerad man?

Kroppsfixering är ett tillstånd när man har, eller uppfattas ha, ett överdrivet intresse av sin kropp och sitt utseende. För flickor och kvinnor handlar det ofta om ett smalhetsideal. För pojkar och män handlar det ofta om att ha en välbyggd kropp.

Ätstörningar

En kroppsfixering som kretsar kring vikten kan leda till ätstörningar. Exempel på fixeringar är figurfixering och viktfixering

Både biologiskt och kulturellt betingat

Det finns ett starkt biologiskt betingat intresse av att "se bra ut". Det beror på driften att hitta en sexuell partner. Uppfattningen om hur man skall se ut för att "se bra ut" är dock kulturellt betingat.

Subkulturer med inbyggd kroppsfixering

Exempelvis finns det i västvärlden ett skönhetsideal där smalhet, till en viss gräns, ses som attraktivt (i synnerhet för kvinnor). Se exempelvis Liukko (1999), som visat att det smala skönhetsidealet formar individer från barndomen till vuxenblivandet, och att uppfattningen om att man måste ha "koll på sin vikt" är kulturellt betingad. Råstam och Gillberg (1990) menar att ungdomar i subkulturer med inbyggd kroppsfixering, såsom dansare, fotomodeller och vissa idrottare löper större risk än andra att få problem med ätstörningar (anorexi och bulimi).

Se även

Referenser

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100220083303/http://www.anst.uu.se/ataghade/instrument.html. Läst 29 augusti 2009. 
  • Johansson T (1999) ”Socialpsykologi: moderna teorier och perspektiv” Lund: Studentlitteratur. Webbadress: www.studentlitteratur.se
  • Liukko A (1996) ”Mat, kropp och social identitet” Stockholm: Stockholms Universitet
  • Råstam M / Gillberg C (1990) “The Family Background in Anorexia Nervosa. A Populationbased Study” In ”Anorexia Nervosa in Swedish Urban Teenagers” (1990) From the Department of Pediatrics and Child Psychiatry, Child Neuropsychiatry Centre and the Department of Psychiatry, Lillhagen hospital, University of Göteborg, Sweden