Kronohemman
I dagens värld är Kronohemman ett ämne som har fångat miljontals människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, dess påverkan på samhället eller dess påverkan på populärkulturen, har Kronohemman blivit en intressant och diskussionspunkt inom olika områden. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Kronohemman gett upphov till otaliga åsikter och argument som har berikat panoramat av kunskap kring detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kronohemman, fördjupa oss i dess betydelse, dess implikationer och dess projektion i framtiden.
Kronohemman var ett hemman som ägdes av kronan.[1]
Mer precist syftar ordet på sådan kronojord som brukades av enskild person med åborätt. Innehavaren av ett sådant hemman, kronobonden, var att betrakta som brukare av detsamma. Honom ålåg således nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landbo.
Kronohemmanen ombildades ofta till skattehemman efter att Gustav III vid Riksdagen 1789 införde Förenings- och säkerhetsakten, genom att åbon som brukade hemmanet (skatte)köpte det av kronan. Kronan uppbar grundräntan som beräknades utgående från ortens skattläggningssätt.[1]
Se även
Källor
- Kronohemman, Allmänna i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Övriga källor
| |||||||||||||||||||
