I den här artikeln ska vi fördjupa oss i Krokussläktet och utforska dess olika aspekter. Krokussläktet är ett spännande ämne som har fångat många människors uppmärksamhet genom åren. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på vardagen är Krokussläktet ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt. Under hela denna artikel kommer vi att titta närmare på Krokussläktet och diskutera dess relevans i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att utforska den senaste forskningen och upptäckterna relaterade till Krokussläktet, för att belysa detta fascinerande ämne. Utan tvekan är Krokussläktet ett ämne värt att uppmärksamma och reflektera, och den här artikeln försöker erbjuda en bred och komplett titt på det. Gör dig redo att gå in i världen av Krokussläktet och upptäck allt den har att erbjuda.
Krokussläktet | |
Vårkrokus (C. vernus) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Kärlväxter Tracheophyta |
Klass | Enhjärtbladiga blomväxter Liliopsida |
Ordning | Sparrisordningen Asparagales |
Familj | Irisväxter Iridaceae |
Släkte | Krokussläktet Crocus |
Vetenskapligt namn | |
§ Crocus | |
Auktor | Linné |
Arter | |
| |
Synonymer | |
|
Krokussläktet (Crocus) är ett släkte i familjen irisväxter.[1] Släktet har cirka 80 arter. De förekommer i huvudsak i Medelhavsområdet, men några arter förekommer i Mellanöstern, Centralasien, Kina och Pakistan. Mest känd är saffranskrokus (C. sativus), men även vårkrokus (C. vernus) som är en mycket vanlig trädgårdsväxt i Sverige.
De är fleråriga örter med underjordisk stamknöl som är omgiven av ett skal av torra slidrester. Detta skal kan vara varierande uppbyggt och är ett viktigt sätt att skilja arterna åt. Stjälken är kort och vanligen ogrenad, omgiven av rörlika bladslidor vid basen. Total höjd 7 till 10 cm. Bladen är alla basala, smala och gräslika, vanligen med en ljus mittnerv. Hyllebladen är sammanväxta vid basen till ett långt rör. Hyllebladens antal är sex, och de är violetta, vita eller gula, ofta med mörkare strimmor på utsidan. Ståndarna är tre. Stiftet är ensamt med tre märken som är långa och flikiga. De är fästade inne i hyllets rör. Fruktämnet är underjordiskt, fruktskaftet förlängs efter blomningen så att frukten vid mognaden kommer upp ovan jord. Frukten är en trerummig kapsel.
Även om krokusen är perenn, så blommar varje enskild lök bara en gång. Löken ger dock upphov till sidolökar som i sin tur blommar. Krokusen blommar i många olika färger och färgkorsningar. Blomningstid beroende på sort är mars–april, eventuellt maj. Den höstblommande krokusen (C. speciusus), blommar under september-oktober med ljust violetta blommor.
Vanligen förekommande sorter i svenska trädgårdar är bägarkrokus (C. chrysanthus), vårkrokus (C. vernus), snökrokus (C. tommasinianus) samt höstkrokus (C. speciosus).
Namnet på växtsläktet krokus är relaterat till saffran. Sanskritordet kunkuman, persiska karkum, arameiska kurkama, hebreiska karkum och arabiska kurkum har alla samma ursprung, och grekiskans krokos har den dubbla betydelsen "krokus" och "saffran". Latinets crocus och crocum betyder båda specifikt "saffran".[2] Även namnet på växten och kryddan gurkmeja är inlånat från detta ord.[3]
Dottertaxa till Krokusar, i alfabetisk ordning[1]