Kristofers landslag
I dagens värld har Kristofers landslag fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på arbetsplatsen, den akademiska, kulturella eller sociala sfären har Kristofers landslag blivit ett ämne av allmänt intresse som väcker nyfikenhet och behov av förståelse. Detta fenomen har genererat oändliga debatter, forskning och reflektioner kring dess inverkan och relevans i det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Kristofers landslag, från dess historiska ursprung till dess implikationer i människors dagliga liv. Genom en detaljerad analys försöker vi belysa detta ämne och erbjuda nya perspektiv som gör att vi kan förstå dess betydelse i dagens värld.
Kristofers landslag instiftades under Kristofer av Bayerns regeringstid och är från år 1442.[1] Den var en omarbetad version av Magnus Erikssons landslag. Lagen trycktes år 1608 med kompletteringar ur gammaltestamentlig rätt och kom då att gälla fram till 1734 års lag, som trädde i kraft 1736.
Historia
Det är oklart om den verkligen stadfästes av kungen; i varje fall användes Magnus Erikssons landslag länge vid sidan om den nya lagen. Karl IX lät 1608 trycka Kristoffers landslag med en stadfästelse och avgjorde därmed frågan om vilken lag som gällde. Denna kallas ofta "1608 års lag".
I den nya tryckningen kompletterades lagen med tillägg ur Moseböckerna från bibeln (Mosaiska lagen).[2] De gammaltestamentliga straffsatserna användes när de lokala domstolarna utdömde straff, men var så drakoniska att hovrätterna, till vilka domar skulle rapporteras innan de verkställdes, som regel brukade mildra dem med hänvisning till förmildrande omständigheter.[3]
I stadfästelsen gavs domarna rätt att fortsätta att använda de gamla landskapslagarna när landslagen eller senare lagstiftning inte gav ledning.
Landslagen var i bruk fram till dess att 1734 års lag började tillämpas.
Balkar
Kristofers landslag omfattade följande balkar:
- Byggningabalken
- Dråp med vilja
- Dråp med våda
- Edsöresbalken
- Giftomålsbalken
- Högmålsbalken
- Jordabalken
- Konungsbalken
- Köpmålabalken
- Såramål med vilja
- Såramål med våda
- Tingsmålsbalken
- Tjuvabalken
- Ärvdabalken
Hänvisningar finns till Konung Göstaffs förklaring, Konung Eriks förklaring, Västerås stadga med flera.
Referenser
Noter
- ^ ”Kristoffers landslag”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
- ^ Modéer, Kjell Å, Historiska rättskällor: En introduktion i rättshistoria, Stockholm: Nerenius & Santerus, 1997, s. 92.
- ^ För mildrade straff i hovrätterna av dödsstraff, se Sundin, Jan, För Gud, staten och Folket: Brott och rättskipning i Sverige 1600-1840, Lund: Rättshistoriskt bibliotek, 1992, s. 145-152.
Övriga källor
- C. J. Schlyter, "Sveriges gamla lagar", band 12, utgiven 1869.
Externa länkar
Wikisource har originalverk som rör Kristofers landslag.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||