I den här artikeln ska vi analysera och fördjupa oss i ämnet Kreuzzeitung. Genom åren har Kreuzzeitung varit föremål för studier och intresse för många människor inom olika områden. Från psykologi till astronomi, genom historia, litteratur och sociologi har Kreuzzeitung varit ett återkommande och relevant ämne. I den här artikeln vill vi utforska olika aspekter av Kreuzzeitung, från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle. Vi kommer att analysera dess inverkan på kultur, vetenskap, konst och vardagsliv och försöka djupt och fullständigt förstå dess betydelse i dagens värld.
Neue Preussische Zeitung, efter titelvinjetten (Järnkorset) vanligen kallad Kreuzzeitung, var en i Berlin 1848, med Hermann Wagener som huvudredaktör (till 1853) uppsatt konservativ dagstidning.
Tidningen hade anknytning till den gammalpreussiska adeln, den kyrkliga ortodoxin och de agrariska intressena. Den var ursprungligen organ för Konservativa partiet i Preussen, från 1876 för Tysk-konservativa partiet och från 1918 för den gammalpreussiskt konservativa flygeln inom det Tysknationella folkpartiet. Åren 1881-95 var Wilhelm Joachim von Hammerstein huvudredaktör, han följdes av Hermann Kropatscheck (1906) och Th. Müller-Fürer (1912; död 1913).
Tidningen bytte 1929 namn till Neue Preussische Kreuzzeitung[1] övertogs av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) 1937 och upphörde utkomma 1939.