Kreuzer

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kreuzer och allt som detta koncept innebär. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Kreuzer spelat en avgörande roll inom olika samhällsområden. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka inflytandet av Kreuzer på kultur, vetenskap, politik och många andra aspekter av vardagen. Dessutom kommer vi att lära oss om de olika perspektiv och åsikter som finns om Kreuzer, samt de kontroverser det har väckt över tid. Kort sagt, den här artikeln syftar till att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Kreuzer, med syftet att fördjupa dess förståelse och dess inverkan på dagens värld.

Kreuzer var en valutaenhet och mynt i Tyskland och Österrike.

Mynt av 30 kruzers 1807. Kejsardömet Österrike, koppar.

Den första kreuzern präglades i Tyrolen från 1271 och hade en finvikt på 1,44 gram silver.

Tyskland

Kreuzer (tyska: kriuzer) var ett mindre silvermynt, som vid mitten av 1200-talet började präglas i Tyrolen och fick namn av det kors (ty. kreuz), som förekom på myntet.[1]

De äldsta har ett dubbelt kors, ordnat så, att det övre korsets armar ligger i vinklarna mellan det undres.[2]

Kreuzern blev till slut ett skiljemynt av koppar, som ännu under 1800-talets senare hälft användes i Österrike och Sydtyskland. I Tyskland var 90 kreuzer en thaler, 60 kreuzer en gulden, och 4 pfennig motsvarade en kreuzer.[1]

Förkortningstecken för kreuzer är ”xr”.[2]

1632 präglades i Säter och Nyköping stora kopparmynt, som kallades "creutzer". De var avsedda för de svenska härarna i Tyskland. Samma år präglades i Tyskland för Gustaf II Adolf 20-, 15-, 10- och 3-kreuzerstycken av silver i Nürnberg samt 4-kreuzerstycken i Fürth och Würzburg.[2]

Österrike

Från 1400-talet myntades kreuzern i Österrike med en finvikt på omkring 0,5 gram silver, och infördes under 1500-talet i riksmyntsystemet. 90 kreuzer var då en taler, 60 kreuzer en gulden, och 4 pfennig en kreuzer. Kreuzern präglades huvudsakligen i Österrikes södra delar. Från 1700-talet präglades de även i koppar. I Österrike åren 1852–1892 var 100 neukreuzer = 1 gulden.[1]

Källor

  1. ^ Kreuzer i Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
  2. ^ Kreuzer i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)