Kraton

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Kraton, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från tekniska framsteg till förändringar i arbetsdynamiken har Kraton skapat stort intresse och debatt bland experter och allmänheten. Utefter dessa linjer kommer inflytandet av Kraton i olika sammanhang att analyseras, liksom dess kort- och långsiktiga implikationer. Framtidsperspektiv på Kraton och hur det kommer att fortsätta påverka vår miljö kommer också att utforskas.

För växten, se Kratom. För andra betydelser, se Kraton (olika betydelser).
Världens geologiska provinser. (USGS)
Kratoner utgörs av sköld (orange) och plattform (rosa).

En kraton är en gammal och stabil del av ett kontinentalblock, det vill säga av en kontinentalplattas landområde, med urberg som överlevt sammanslagningen och delningen av kontinenter och superkontinenter sedan prekambrium, det vill säga är äldre än 540 miljoner år.[1][2]

En kraton kan delas upp i sköld, där urberget kommer i dagen eller bara är täckt av mycket tunt sediementärt lager, och plattform, den del av urberget som är täckt av sedimentära lager.[1]

En kraton kan sträcka sig ned till ett djup av 200 km. Kratoner återfinns vanligen i kontinenternas inre och bestod ursprungligen av magmatiska bergarter, exempelvis granit. Under årmiljoners gång kan dessa bergarter ha genomgått hydrotermal omvandling, och ett flöde av heta vätskor har gjort att olika malmer bildats genom en koncentrerad mineralbildning.

Namngivna kratoner, listade efter kontinent, omfattar bland annat:

Nordamerikas kratoner

Referenser

  1. ^ Per-Arne Melkerud (2015). Liten Geologisk Encyklopedi Arkiverad 2 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. Sveriges Lantbruksuniversitet. Läst 6 augusti 2018.
  2. ^ International chronostratigraphic chart v2015/1 International Commission on Stratigraphy. Läst 22 november 2016. Arkiverad 14 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.