Krans (ljusfenomen)

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Krans (ljusfenomen), som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren. Krans (ljusfenomen) har väckt nyfikenhet hos forskare, akademiker och allmänheten på grund av dess relevans inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin, politiken, kulturen till dess inflytande på människors dagliga liv har Krans (ljusfenomen) blivit ett centralt diskussions- och reflektionsämne. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Krans (ljusfenomen), i syfte att erbjuda en bred och berikande vision av detta ämne som är så aktuellt idag.

För ringen av växtmaterial med samma namn, se krans.
En krans kring månen.
En krans kring solen vid Golden Gate-bron.

En krans, eller korona, är ett ljusfenomen som uppstår genom diffraktion av ljuset från solen eller månen med hjälp av moln- eller dimdroppar. Kransen består av ett antal koncentriska ringar runt himlakroppen och en central starkt lysande aureola. Ringarnas storlek beror på molndropparnas diameter; större molndroppar ger mindre krans. I en krans är de yttre ringarna röda och de inre blåa men för en halo är det tvärt om. Kransar är ett av få kvantmekaniska fenomen som går att skåda med blotta ögat.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Kransar kring månen och solen”. SMHI. 3 oktober 2013. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/kransar-kring-manen-och-solen-1.6076. Läst 17 mars 2020. 
  2. ^ ”Astronomy Picture of the Day: A Lunar Corona over Turin”. NASA. 16 september 2019. https://apod.nasa.gov/apod/ap190916.html. Läst 17 mars 2020.