Koreas tre kungariken
I dagens värld har Koreas tre kungariken blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred allmänhet. Dess inverkan överskrider gränser och täcker olika aspekter av det dagliga livet, från hälsa till ekonomi, inklusive teknik och kultur. _Var1 har fångat uppmärksamheten hos akademiker, vetenskapsmän, affärsmän, aktivister och allmänheten och genererat alla typer av debatter, utredningar och aktioner. Dess inflytande är obestridligt och dess studier är avgörande för att bättre förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Koreas tre kungariken och dess betydelse i vårt nuvarande samhälle, analysera dess inverkan på global nivå och reflektera över dess möjliga framtida implikationer.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
De tre kungarikena i Korea syftar på de tre stora:
Dessa regerade på Koreahalvön och i Manchuriet mellan det första århundradet f.Kr. och 600-talet samtidigt med flera mindre kungariken och stammar som Gaya, Dongye, Okjeo, Buyeo, Usan och Tamna. Under denna period blev det kulturella inflödet av konst, buddhism och skriftsystem med mera från Kina till Koguryo i norr omfattande och vidarefört i assimilerad form genom Paekche i söder till Japan.
År 668 besegrade Silla sin granne Koguryo efter att redan ha besegrat Paekche. Det enade Silla gjorde därmed slut på "de tre kungarikenas period".
Namnet "Samguk" (koreanska: 삼국, 三國), "tre kungariken", förekommer i titlarna till de klassiska texterna Samguk Sagi och Samguk Yusa liksom i den japanska krönikan Nihonshoki.