Konvergent evolution

Idag är Konvergent evolution ett ämne som har fått relevans inom olika samhällsområden. Dess inverkan sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, och genererar diskussioner och reflektioner om dess inflytande på våra liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling har Konvergent evolution varit föremål för intresse och studier, vilket motiverat experter och fans att fördjupa sig i dess många aspekter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och aspekterna relaterade till Konvergent evolution, och analysera dess betydelse och implikationer i dagens värld.

Kranium från en pungvarg (Thylacinus cynocephalus) till vänster jämfört med ett nästan identiskt kranium från en gråvarg (Canis lupus). De är endast släkt på långt avstånd och ingår i olika infraklasser.

Konvergent evolution är ett vetenskapligt begrepp inom evolutionsbiologin när liknande genetiska eller morfologiska strukturer utvecklas oberoende av varandra hos olika icke närbesläktade organismer. Egenskaperna utvecklas inte likartat på grund av att de har en gemensam förfader, det är enbart framkallat genom ett likartat levnadssätt. Konvergenta karaktärer kallas analogier eller homoplasier.

En klassisk jämförelse är mellan pungdjur i Australien och högre däggdjur i den Gamla världen. Pungdjur och högre däggdjur utgör klader, det vill säga alla pungdjur har en gemensam anförälder som inte har någon annan levande avkomma än just pungdjuren, och detsamma gäller de högre däggdjuren. Arterna inom samma klad är mer besläktade med varandra än med de i andra klader, men ändå har väldigt liknande former utvecklats i de båda isolerade populationerna. Många olika djurarters zootomi – till exempel hos olika sabeltandade kattdjur samt flygekorrar och flygpungekorrar – har utvecklats oberoende av varandra i båda leden. Fenomenet förekommer även i växtriket.

Exempel

Ett av de mest kända exemplen är ögat hos bläckfiskar (Cephalopoda), ryggradsdjur (Vertebrata) och nässeldjur (Cnidaria). Deras senaste gemensamma förfader hade på sin höjd en mycket enkel ljuskänslig punkt, men evolutionen har successivt förbättrat konstruktionen. Likheten illustrerar hur vissa biologiska problem har en optimal lösning.

Djurriket

Växtriket

Kloteuforbia (Euphorbia obesa) Sjöstjärnekaktus (Astrophytum asterias)
Kloteuforbia (Euphorbia obesa)
Sjöstjärnekaktus (Astrophytum asterias)

Se även

Referenser

  1. ^ Farabee, Michael J. (2003). ”On-Line Biology Book: Glossary” (på engelska). Online Biology Book. Avondale, Arizona: Estrella Mountain Community College. Arkiverad från originalet den 28 december 2012. https://web.archive.org/web/20121228182157/http://www.emc.maricopa.edu/faculty/farabee/BIOBK/BioBookglossC.html. Läst 13 mars 2011. 
  2. ^ Conway Morris, Simon (2005) (på engelska). Life's solution: inevitable humans in a lonely universe. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press. doi:10.2277/0521827043. ISBN 0-52-160325-0. OCLC 156902715 
  3. ^ Tietjen, William (2005). ”Convergent Evolution Examples – Ecological Equivalents” (på engelska). The Spider Lab: The Internet's True Web Page. Louisville, Kentucky: Bellarmine University Department of Biology. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718080159/http://cas.bellarmine.edu/tietjen/Evolution/convergent_evolution_examples.htm. Läst 13 mars 2011  Arkiverad 18 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.