Kontoplan
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Kontoplan, fördjupa oss i dess relevans i olika sammanhang och dess inverkan idag. Från dess ursprung till dess utveckling under åren har Kontoplan spelat en grundläggande roll i olika aspekter av samhället, kulturen och det dagliga livet. På de här sidorna kommer vi att upptäcka Kontoplans inflytande inom olika områden, såväl som de utmaningar och möjligheter det innebär i den samtida världen. Genom en detaljerad och berikande analys kommer vi att fördjupa oss i en spännande resa för att förstå vikten och innebörden av Kontoplan i det aktuella sammanhanget.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Kontoplan är ett begrepp inom bokföring. Det är en förteckning över alla de konton ett företag använder för sin bokföring.
Idag använder nästan alla svenska företag någon variant av BAS-kontoplanen, som togs fram på 1970-talet. BAS-kontoplanen finns i en rad olika varianter, som kan väljas beroende på företagets bransch.
| Kontoklass | Konton | |
|---|---|---|
| Klass 1 | Tillgångar | |
| Klass 2 | Eget kapital och skulder | |
| Klass 3 | Intäkter | |
| Klass 4 | Material- och varukostnader | |
| Klass 5-6 | Övriga kostnader | |
| Klass 7 | Personalkostnader | |
| Klass 8 | Intäkter och kostnader av särskilt slag | |
| Klass 9 | Internredovisning | |
Kontoklassen utgör den första siffran i kontonumret. Normalt har bokföringskonton fyra siffror, men de kan också ha fler. Andra siffran utgör då kontogrupp och de sista siffrorna kontots nummer.
| ||||||||||||||