Konstruktiv röstnedläggning

I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten av Konstruktiv röstnedläggning på dagens samhälle. Konstruktiv röstnedläggning är ett ämne av stor relevans idag, eftersom det har stor inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka betydelsen av Konstruktiv röstnedläggning i vardagen, liksom dess inflytande inom områden som ekonomi, politik, kultur och samhället i stort. Dessutom kommer vi att analysera de olika perspektiven och åsikterna om Konstruktiv röstnedläggning, för att söka en mer fullständig förståelse av dess innebörd och konsekvenser. I slutet av den här artikeln hoppas vi ha gett en djupare och mer fullständig inblick i Konstruktiv röstnedläggning och dess relevans i dagens värld.

Konstruktiv röstnedläggning innebär att en medlemsstat inom Europeiska unionen avstår från att rösta i Europeiska rådet eller Europeiska unionens råd vid en omröstning om ett beslut rörande den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken som kräver enhällighet, utan att hindra övriga medlemsstater från att anta beslutet. Medlemsstaten i fråga kan då avge en formell förklaring som innebär att den inte blir bunden av det fattade beslutet, men förutsätts att – i en ”anda av ömsesidig solidaritet” – avstå från varje handling som kan strida mot eller hindra genomförandet av beslutet av unionen och dess övriga medlemsstater.[1] Förfarandet utgör ett alternativ till att lägga in ett veto vid beslutsfattande som kräver enhällighet.[2] Om minst en tredjedel av medlemsstaterna, som omfattar minst en tredjedel av unionens befolkning, använder sig av möjligheten till konstruktiv röstnedläggning vid en omröstning kan beslutet dock inte antas.[3]

Bestämmelserna om konstruktiv röstnedläggning återfinns i artikel 31.1 i fördraget om Europeiska unionen:[3]

” (...) En rådsmedlem som avstår från att rösta får motivera sitt avstående genom att avge en formell förklaring enligt detta stycke. Om så sker ska rådsmedlemmen inte vara skyldig att tillämpa beslutet men ska godta att beslutet är förpliktande för unionen. Den berörda medlemsstaten ska i en anda av ömsesidig solidaritet avhålla sig från varje handling som skulle kunna strida mot eller hindra en unionshandling på grundval av det beslutet, och de andra medlemsstaterna ska respektera dess ståndpunkt. Om de rådsmedlemmar som på detta sätt motiverar sitt avstående företräder minst en tredjedel av medlemsstaterna, som samtidigt omfattar minst en tredjedel av unionens befolkning, ska beslutet inte antas. „
– Artikel 31.1 i fördraget om Europeiska unionen efter Lissabonfördragets ikraftträdande

Bestämmelserna om konstruktiv röstnedläggning infördes genom Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999, och syftade till att underlätta beslutsfattande inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.[4][5]

Användning

Fram till Rysslands invasion av Ukraina 2022 hade konstruktiv röstnedläggning endast använts vid ett enda tillfälle; när unionen 2008 beslutade att inrätta ett civilt uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för Kosovo.[2] Vid det tillfället använde sig Cypern, Grekland, Rumänien, Slovakien och Spanien av möjligheten till konstruktiv röstnedläggning (samtliga av dessa medlemsstater vägrade senare att erkänna Kosovos självständighet).[6]

Sedan 2022 har konstruktiv röstnedläggning använts dels i samband med beslut om användandet av den europeiska fredsfaciliteten, dels i samband med ett beslut om Europeiska unionens uppdrag för militärt bistånd till Ukraina.[7][8][9]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Konstruktiv röstnedläggning”. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:abstention. Läst 22 maj 2022. 
  2. ^ ”En starkare global aktör: effektivare beslutsfattande inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik”. Europeiska kommissionen. 12 september 2018. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52018DC0647. Läst 22 maj 2022. 
  3. ^ ”Artikel 31.1 i fördraget om Europeiska unionen”. EUT C 202, 7.6.2016, s. 33. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=OJ:C:2016:202:FULL. 
  4. ^ ”The provisions of the Treaty of Amsterdam” (på engelska). CVCE. https://www.cvce.eu/en/education/unit-content/-/unit/02bb76df-d066-4c08-a58a-d4686a3e68ff/360e9a19-6f83-4d9c-abd0-c1404d9657f3. Läst 22 maj 2022. 
  5. ^ ”Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken”. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=LEGISSUM%3Aa19000. Läst 22 maj 2022. 
  6. ^ ”The European Union and crisis management: Will the Lisbon Treaty make the EU more effective?” (på engelska). Journal of Conflict & Security Law. 15 april 2009. https://www.jstor.org/stable/26295328. Läst 7 december 2023. 
  7. ^ ”Assessing Current CFSP Structures and Processes and Formulating Recommendations” (på engelska). EsadeGeo-Center for Global Economy and Geopolitics. 1 april 2023. https://static1.squarespace.com/static/604251cac817d1235cbfe98d/t/6496db32e62cf50d22d38a07/1687608115351/ENGAGE+Working+Paper+23_Assessing+Current+CFSP+Structures+and+Processes+and+Formulating+Recommendations.pdf. Läst 20 januari 2025. 
  8. ^ ”Qualified majority voting in common foreign and security policy” (på engelska). Europeiska unionens publikationsbyrå. 15 april 2023. https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/5c49958c-4623-11ee-92e3-01aa75ed71a1/language-en. Läst 20 januari 2025. 
  9. ^ ”With the new Ukraine Mission, EU Military Training Becomes More Geopolitical” (på engelska). Wilfried Martens Centre for European Studies. 21 oktober 2022. https://www.martenscentre.eu/blog/with-the-new-ukraine-mission-eu-military-training-becomes-more-geopolitical/. Läst 20 januari 2025. 
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.