Kon-Tiki
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kon-Tiki. Från dess ursprung till dess implikationer idag, kommer vi att fördjupa oss i en djup och detaljerad analys av detta ämne/ämne/person/datum. Vi kommer att upptäcka dess relevans i olika sammanhang, dess inverkan på samhället och dess roll i historien. Genom uttömmande forskning kommer vi att undersöka alla aspekter av Kon-Tiki, presentera data och reflektioner som kommer att inbjuda läsaren att fördjupa sin förståelse. Med avsikten att erbjuda en komplett och berikande vision kommer vi att närma oss Kon-Tiki från olika förhållningssätt och perspektiv, med syftet att berika förståelsen för detta ämne/ämne/person/datum.
- För andra betydelser, se Kon-Tiki (olika betydelser).
| ||
 Kon-Tiki i Kon-Tikimuseet i Oslo. | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typklass/Konstruktion | flotte | |
| Ägare | Kon-Tikimuseet, Norge | |
| Historik | ||
| Byggnadsvarv | Peruanska marinens varvsområde, Callao | |
| Sjösatt | 28 april 1947 | |
| I tjänst | 1947 | |
| Utrangerad | 7 augusti 1947 | |
| Öde | museiskepp efter sin jungfruresa | |
| Tekniska data | ||
| Byggnadsmaterial | balsaträ | |
| Längd | 14 m | |
| Bredd | 7 m | |
| Framdrivning | segel | |
| Besättning | 6 (Thor Heyerdahl, Bengt Danielsson, Erik Hesselberg, Knut Haugland, Thorstein Raaby, Herman Watzinger | |
Kon-Tiki är en segelflotte, som byggdes i Peru och seglades från Callao 1947 till Polynesien under ledning av Thor Heyerdahl. Seglingen genomfördes för att bekräfta Thor Heyerdahls teorier om folkvandringarna i Stilla havet.
Namnet
Flotten döptes till Kon-Tiki efter ett äldre, alternativt namn på Viracocha, Inkafolkets sol- och skapargud. Denne vithyllte gestalt levde enligt legenden som översteprästen och solkungen Kon-Tiki ett fredligt liv tillsammans med sitt folk, invid Titicacasjön i Peru.
En dag blev de dock anfallna och nästan utrotade av en grannstam. Endast Kon-Tiki och hans närmaste män överlevde. De tog sig ned till havet, där de flydde på en balsaflotte till Polynesien.[1]
Historik
Besättning
Thor Heyerdahl, (1914–2002) ledare för expeditionen.- Erik Hesselberg (1914–1972) navigatör och konstnär. Han målade den stora Kon-Tiki-figuren på seglet.
Bengt Danielsson, (1921–1997) sociolog och kock ombord. Fick vara tolk då han var den ende som talade spanska.- Knut Haugland (1917–2009) radioexpert.
- Torstein Raaby, (1918–1964) var också ansvarig för radiokommunikationen.
- Herman Watzinger, (1910–1986) ingenjör med ansvar för de meteorologiska och hydrografiska mätningarna under färden.
Bygge och färd
Kon-Tiki byggdes av nio stockar i balsaträ, utifrån tolv utvalda, en ton tunga trädstammar som huggits ner i angränsande Ecuador.[2] Ingen spik eller ståltråd användes, endast rep av hampa. Bamburör, vass, bananblad och några furuplankor utgjorde övrigt byggnadsmaterial. Besättningen bestod av sex personer: fem norrmän, bland andra Erik Hesselberg och Knut Haugland, samt svensken Bengt Danielsson.
Seglatsen utgick från Callao i Peru den 28 april 1947.[3] Peruanska myndigheter avsvor sig ansvar för Heyerdahls våghalsiga projekt, och landets marinminister tvingade Heyerdahl att skriva på ett papper i detta syfte. Andra ansåg att flottens hamprep snabbt skulle skava sönder och att provianten inte skulle räcka; man lassade dock ombord både vatten och proviant nog för fyra månader.[2]
Under seglatsen blev besättning återkommande översköljd av kraftiga regn, vilket gav färskvatten. Flygfiskar landade många gånger på däck, vilket drygade ut den medhavda provianten.[2]
Färden tog slut på ett korallrev mellan ön Raroia och dess grannö Takuma i Polynesien den 7 augusti samma år, efter en seglats på nära 7 000 km under 101 dagar.[2]
Heyerdahl visade därmed att det varit möjligt för forntida människor att ta sig från Sydamerikas kust västerut till Polynesiens övärld i Stilla havet; enligt honom var sägnens Kon-Tiki stamfader till Polynesiens befolkning. Resultat från 2005 av en genetisk analys av mitokondrie-DNA i öbefolkningen bevisade dock att befolkningen i Polynesien kommit västerifrån, troligtvis från dagens Taiwan.[2]
Efter färden
Thor Heyerdahls bok om färden, Expedition Kon-Tiki, gavs ut på svenska år 1949. Boken har i olika upplagor och på olika språk sålts i totalt cirka 50 miljoner exemplar.[2] Erik Hesselberg gav samma år ut den tecknade boken Kon-Tiki og jeg.
Flotten finns numera på Kon-Tikimuseet på Bygdøy i Oslo.
Se även
- Vassbåtarna Ra, 1969, och Ra II, 1970.
- Papyrusbåten Tigris, 1977.
- Filmerna Kon-Tiki (1950) respektive Kon-Tiki (2012).
Referenser
Noter
- ^ Lidz, Frank (2013-04): "Kon-Tiki Sails Again". Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. Smitsonianmang.com. Läst 28 november 2013. (engelska)
- ^ Kristina Ekero Eriksson (7 maj 2011). ”800 mil - på en träflotte”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/800-mil-pa-en-traflotte. Läst 22 mars 2022.
- ^ Alfred, Randy. ”April 28, 1947: Kon-Tiki Sets Sail From Peru to Polynesia” (på amerikansk engelska). Wired. ISSN 1059-1028. https://www.wired.com/2008/04/dayintech-0428/. Läst 22 mars 2022.
Tryckta källor
- Erik Hesselberg: Kon-Tiki og jeg, Dreyer förlag, Oslo 1949
Vidare läsning
- Andersson, Axel (2007). ”Att skapa en bästsäljare: Adam Helms och Thor Heyerdahls Kon-Tiki”. Biblis (Tidskrift) 2007(39),: sid. -39 : ill.. 1403-3313. ISSN 1403-3313. Libris 10723458
- Heyerdahl, Thor; Danielsson, Bengt (1990). Expedition Kon-Tiki (). Stockholm: Forum. Libris 7255809. ISBN 91-37-09920-5
- Ralling, Christopher; Heyerdahl, Thor (1991) (på obestämt språk). Tillbaka till paradiset . Enskede: TPB. Libris 11544230
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Kon-Tiki.
| ||||||||||||||