I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den spännande världen av Kolasläktet. Detta är ett ämne som har väckt intresset hos både forskare, experter och hobbyister, eftersom Kolasläktet är närvarande i olika aspekter av vårt dagliga liv. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Kolasläktet, från dess ursprung till dess utveckling idag. Dessutom kommer vi att analysera dess påverkan på samhället, samt möjliga framtida implikationer. Det spelar ingen roll om du är expert på Kolasläktet eller om du bara upptäcker det här ämnet, den här artikeln ger dig en djupgående titt som gör att du kan utöka din kunskap och reflektera över vikten av Kolasläktet i dagens värld.
Kolasläktet | |
![]() Blad och blommor av kolaträd (Cola acuminata). | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Malvaordningen Malvales |
Familj | Malvaväxter Malvaceae |
Underfamilj | Sterculioideae |
Släkte | Kolasläktet Cola |
Vetenskapligt namn | |
§ Cola | |
Auktor | Schott et Endl. |
Kolaträd (Cola)[1] är ett växtsläkte inom underfamiljen Sterculioideae, med omkring 50 arter i det tropiskt afrikanska skogsområdet. Kolasläktet ingår i familjen malvaväxter.[2]
De är 6–40 meter höga träd, vilkas 4- eller 5-rummiga baljfrukt innehåller frön som saknar frövita, men har en på stärkelse rik grodd.
De viktigaste arterna är det äkta kolaträdet (Cola nitida) , tillspetsade kolaträdet (Cola acuminata), båda omkring 12–20 meter höga, med vidsträckt utbredning och ofta odlade i tropiska Afrika.
Trädens röda frön, kolanötter, utgör en viktig handelsartikel och är populära särskilt i Sudan.
Under senare delen av 1800-talet fick torkade kolanötter viss användning i Europa i pastiller, biskivier, karameller likörer med mera. Läskedrycken Coca-Cola innehåller ett extrakt av kolanöt, vilket ger drycken en låg halt av koffein.[3]