Kodros

I den här artikeln kommer ämnet Kodros att behandlas ur ett brett och komplett perspektiv, med syftet att ge relevant information av intresse för läsarna. Olika aspekter relaterade till Kodros, dess ursprung, utveckling, inverkan och relevans idag kommer att analyseras. Dessutom kommer olika åsikter och synpunkter på Kodros att utforskas, för att berika debatten och erbjuda en heltäckande vision av ämnet. Genomgående i artikeln kommer data, statistik och gedigen information att presenteras för att stödja varje argument, för att ge kvalitativt och tillförlitligt innehåll för den läsare som är intresserad av att fördjupa sin kunskap om Kodros.

Kodros på en rödfigurig skål

Kodros (grekiska Κόδρος, latin Codrus) var en forntida konung i Aten, son av Melanthos och tillhörande nelidernas ätt, som invandrat från det messeniska Pylos.

Den attiska sagan förtäljer att, när dorerna (1068 f. Kr., enligt den traditionella tidsberäkningen) gjorde ett infall i Attika, förespådde oraklet seger åt det folk vars konung skulle dödas av fienden. För att vända denna förutsägelse till sitt folks fördel skall Kodros okänd och förklädd ha begivit sig in i fiendernas läger, där han inledde en ordväxling och blev dödad. Atenarna förklarade därefter, att ingen vore värdig att i egenskap av konung efterträda Kodros, ty denne hade frivilligt uppoffrat sig för fäderneslandet; i stället infördes en fri författning med ett arkontsystem. Den förste arkonten blev Kodros son, Medon.

Sannolikt döljer sig bakom denna berättelse blott en av de högadliga (eupatridiska) släkterna genomförd inskränkning av konungamakten.

Källor