Idag är Knägräs ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällssektorer. Dess inverkan kan observeras inom bland annat de personliga, ekonomiska, politiska, kulturella och tekniska sfärerna. Knägräs har uppmärksammats av experter och forskare, såväl som individer som vill bättre förstå dess inflytande på vardagen. Genom historien har Knägräs upplevt förändringar och omvandlingar som gett upphov till debatter och reflektioner kring dess innebörd och omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Knägräs på det samtida samhället och analysera dess implikationer inom olika områden.
Knägräs | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Gräsordningen Poales |
Familj | Gräs Poaceae |
Underfamilj | Pooideae |
Tribus | Aveneae |
Släkte | knägrässläktet Danthonia |
Art | Knägräs D. decumbens |
Vetenskapligt namn | |
§ Danthonia decumbens | |
Synonymer | |
Triodia decumbens |
Knägräs (Danthonia decumbens) är en växtart i släktet knägräs och familjen gräs.
Knägräs är lågväxt och flerårigt och växer i tuvor. Stråna är mellan två och fyra decimeter höga och stiger antingen upp från en knäböjd bas eller är nedliggande. De korta och gleshåriga bladen är omkring tre millimeter breda, grågröna på ovansidan och har vid basen en krans av längre hår.[1]
Arten blommar i juni-juli med en enkelt byggd vippa på omkring fyra centimeter med korta upprätta vippgrenar med ett eller två småax med tre till fem blommor vardera.[1]
Knägräs är lätt att känna igen och har inga egentliga förväxlingsarter.[1]
I Sverige är arten tämligen allmän från Skåne till Hälsingland, växande på mager gräsmark, på hedar, betesmarker, vid stigar och i skogsbackar och skogsbryn.[1][2]