Knut Martin
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Knut Martin, utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Från dess början till nutid har Knut Martin spelat en grundläggande roll i mänsklighetens historia och påverkat både kulturellt och tekniskt. Längs dessa linjer kommer vi att på djupet analysera dess utveckling, dess implikationer och hur den har format vårt sätt att förstå världen. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i dess möjliga framtida implikationer och erbjuda en bred och komplex vision av detta spännande fenomen som fortsätter att fånga uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen.
| Knut Martin | |
| Född | 28 maj 1899[1] Karlstads stadsförsamling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 9 juni 1959 (60 år) Stockholm |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[2] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Dramatens elevskola  |
| Sysselsättning | Skådespelare, filmregissör, regissör, manusförfattare[3] |
| Redigera Wikidata | |
Knut Alfred Martin, född 28 maj 1899 i Karlstad, död 9 juni 1959 i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör.
Martin studerade vid Dramatens elevskola 1924–1926.
Filmografi
Regi i urval
- 1935 – Flinka flickor
- 1937 – Pappas pojke
- 1938 – Hollywood på sadelplats
- 1939 – Bland päron och polkagrisar
Roller
Teater
Roller (ej komplett)
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1925 | Ett bud | Kameliadamen Alexandre Dumas d. y. |
Olof Molander | Dramaten |
| Skarprättaren | Sankta Johanna George Bernard Shaw |
Gustaf Linden | Dramaten | |
| 1926 | Förste betjänten | Henrik IV Luigi Pirandello |
Gustaf Linden | Dramaten |
| 1927 | Martin | Doktor Mirakel Robert de Flers och Franois de Croisset |
Karl Hedberg | Dramaten |
| Brown, detektiv | Mysteriet Milton Edgar Wallace |
Ernst Eklund | Komediteatern[4] | |
| 1928 | Maxime de Bellencontre | Du skall ta mig Louis Verneuil |
Ernst Eklund | Komediteatern[5] |
| Doktor Beck | Mördaren Hildur Dixelius |
Ernst Eklund | Komediteatern[6] | |
| 1929 | Pastor Kimbal | Tolvskillingsoperan Bertolt Brecht och Kurt Weill |
Ernst Eklund | Komediteatern[7] |
| 1932 | Notarien | Kanske en diktare Ragnar Josephson |
Gösta Ekman | Vasateatern[8][9] |
Regi (ej komplett)
| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1927 | Dummerjöns |
Hans Werner | Komediteatern |
| 1933 | Vi Hallams |
Rose Franken | Blancheteatern[10] |
| 1934 | Ingen rädder Goodbye again |
Allan Scott och George Height Översättning Nalle Halldén och S.S. Wilson |
Blancheteatern |
Referenser
Noter
- ^ Karlstad stadsförsamling (S) CI:13 (1895-1905) Bild 175 / sid 167 (AID: v173746.b175.s167, NAD: SE/VA/13275), födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 1 juli 2019, ”130,Maj,28,1...Knut Alfred”.
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 1 juli 2019.
- ^ IMDb-ID: nm0552641, läst: 14 september 2023.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 9. 12 oktober 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-10-12/277/9. Läst 12 juni 2016.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 15 maj 1928. https://arkivet.dn.se/tidning/1928-05-15/132/12. Läst 3 september 2021.
- ^ ”Scen och Film”. Dagens Nyheter: s. 14. 12 december 1928. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1928-12-12/340/14. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Tolvskillingsoperan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24157&pos=12. Läst 13 maj 2016.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
- ^ ”Kanske en diktare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14553&pos=351. Läst 11 juli 2015.
- ^ ”Vi Hallams”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22066. Läst 17 december 2015.
Källor
- Forslund, Lennart (1982). Teater i Stockholm, 1910-1970. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 7615367. ISBN 91-7174-100-3
Externa länkar
- Knut Martin i Dramatens rollbok
|