Knut Dahlberg

Knut Dahlberg
Sveriges jordbruksminister
Tid i befattningen 30 mars 1917–19 oktober 1917
Monark	Gustaf V
Statsminister	Carl Swartz
Företrädare	Johan Beck-Friis
Efterträdare	Alfred Petersson i Påboda
Konsultativt statsråd
Tid i befattningen 27 oktober 1920–13 oktober 1921
Monark	Gustaf V
Statsminister	Louis De Geer d.y. Oscar von Sydow
Född	23 maj 1877 Malmö Sankt Petri församling, Sverige[1]
Död	10 februari 1949 (71 år) Oscars församling, Stockholm, Sverige[2]
Nationalitet	Sverige
Politiskt parti	Opolitisk
Yrke	Häradshövding
Ministär	Regeringen Swartz, De Geer d.y., von Sydow
Maka	Ester Aurell

Knut Dahlberg, född 23 maj 1877 i Malmö, död 10 februari 1949 i Stockholm, var en svensk jurist, finansman och politiker.

Dahlberg blev juris kandidat vid Lunds universitet 1900, polisnotarie i Malmö stad 1906, stadsnotarie där 1908, var ombudsman hos drätselkammaren 1907–1917 samt rådman 1913–1921. Han var statsråd och chef för Jordbruksdepartementet under tiden 30 mars till 19 oktober 1917 i Carl Swartz ministär och konsultativt statsråd 27 oktober 1920 till 13 oktober 1921 i De Geers och von Sydows ministärer. Han var häradshövding i Sollentuna och Färentuna domsaga 1921–1922, vice verkställande direktör i AB Svenska Handelsbanken 1922–1928 och verkställande direktör i Svenska Bankföreningen 1928–1942.

Dahlberg var sekreterare och ledamot i kommunala kommittér och styrelser i Malmö, sakkunnig i Finansdepartementet angående Tullverkets organisation 1912, ledamot av inkorporeringslagstiftningskommittén 1913, stadsplanelagstiftningskommittén 1916, ledamot och vice ordförande folkhushållningskommissionen 1916 och ledamot av produktionskommittén 1917 och 1918, ordförande i sjöfolkslönekommittén 1919, i sjölagstiftningskommittén 1919, i centrala skiljenämnden för arbetstvister 1920, i bolagsskatteberedningen 1928, i frihamnssakkunniga 1931, i clearingnämnden 1934, delegat vid internationella arbetskonferensen i Genua 1920, vid internationella checkkonferensen i Genève 1931, ledamot av skatteutjämningsberedningen 1930, av rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap 1932 och valutastyrelsen 1940. Dahlberg blev 1939 ordförande i Handelskamrarnas Nämnd, som konstituerades samma år.^[3] Från 1928 var Dahlberg ledamot av arbetsutskottet för Svenska nationalkommissionen för internationella näringsfrågor^[4] och ledamot av Styrelsen för svenska skeppshypotekskassan från 1929.^[5]

Dahlberg utgav bland annat 1919 års lagstiftning angående kommunala nybildningar (1920). Han blev ledamot av Lantbruksakademien 1936 och hedersledamot 1946.^[6][7] 1943 blev Dahlberg suppleant för den biträdande ledamoten i Bank- och fondinspektionen.^[8]

Knut Dahlberg var son till magistratssekreteraren Arvid Dahlberg och Carolina Möllander. Han gifte sig 1908 med Ester Aurell (1882–1957),^[9] dotter till häradshövdingen Fritz Aurell och Ragnhild Ekwall.

• Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 6 juni 1941.^[10]
• Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 6 juni 1921.^[11]
• Kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, 5 juni 1920.^[12]
• Riddare av Nordstjärneorden, 1917.^[13]
• Kommendör av första klassen av Vasaorden, 6 juni 1936.^[14]
• Kommendör av Vasaorden, 6 juni 1918.^[15]
• Första klassen av Finska Frihetskorsets orden, 1941.^[16][17]
• Andra klassen av Finska Frihetskorsets orden, 1940.^[11][16]
• Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1935 och senast 1937.^[18][19]
• Kommendör av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1931 och senast 1935.^[18][20]
• Tyska örnens orden (med grad som på svenska angivits som Storofficer), 1941.^[16][17]

• Dahlberg, Knut i Vem är det 1925
• Dahlberg, Knut i Vem är det 1943
• Döda 1943-1956 i Vem är det 1957
• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
• Dahlberg Knut, red (1920). 1919 års lagstiftning angående kommunala nybildningar: med kommentar. Stockholm: Norstedt. Libris 1262884 
• Knut Dahlberg i Svenskt biografiskt lexikon