I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Knis Karl Aronsson på olika aspekter av det samtida samhället. Från dess inflytande i den professionella sfären till dess betydelse i den personliga sfären har Knis Karl Aronsson genererat en djup debatt och reflektion kring dess relevans och implikationer. Med åren har Knis Karl Aronsson blivit ett ämne av intresse inte bara för specialister och akademiker, utan även för allmänheten. Genom omfattande analys försöker vi förstå vikten av Knis Karl Aronsson i vårt dagliga liv och noggrant undersöka hur det formar vår värld idag.
| Knis Karl Aronsson | |
| Född | 28 september 1913 Tibble[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 7 mars 1980 (66 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Fiolspelman |
| Utmärkelser | |
| Zornmärket i silver (1942) Zornmärket i guld (1956) | |
| Redigera Wikidata | |
Knis Karl Lennart Aronsson, född 28 september 1913 i Tibble, Leksands församling, Kopparbergs län, död 7 mars 1980 i Leksands församling, Dalarnas län[2], var en svensk riksspelman (fiol, horn, spelpipa) och ingenjör.
Aronsson var kommunalingenjör i Leksand 1952–1974 och erhöll därefter en specialinrättad befattning som kulturintendent för att dokumentera musiken i Dalarna. Han var initiativtagare till, och den förste ordföranden (1943–1980) i, Dalarnas Spelmansförbund och var också med och bildade Sveriges Spelmäns Riksförbund där han var ordförande 1947–1977. Den 21 februari 1974 invaldes han som ledamot nr 787 av Kungliga Musikaliska Akademien.[3][4]
Knis Karl. Falun: Dalarnas museum och Dalarnas fornminnes och hembygdsförbund i samarbete med stiftelsen Knis Karl Aronssons minne. 2013. Libris 14718696. ISBN 9789198013085