Klockmetall
Klockmetall är ett tema som har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och kulturer genom historien. Från gamla tider till nutid har Klockmetall varit föremål för studier, debatt och beundran. Relevansen av Klockmetall i det moderna samhället är obestridlig, eftersom det har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, från ekonomin till populärkulturen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Klockmetall, och analysera dess betydelse och inflytande i vår värld idag.
Klockmetall eller klockbrons är en bronslegering som är avsedd för gjutning av bland annat kyrkklockor och som vanligtvis består av 78% koppar och 22% tenn och är gulgrå till färgen.
Variantioner av legeringen ligger mellan 78 och 85 % koppar och 15–22 % tenn. Ibland ingår 1–3 % bly istället för lika mycket tenn. Klockmetall används till kyrkklockor, koskällor, skeppsklockor och vällingklockor. Gjutformen tillverkas av sand och lim och förstörs efter varje gjutning då den brytes upp. Förr lade man ibland till silver eller guld i gjutmassan i tron om att men fick en finare klang i klockan, till exempel kastade Kung Fredrik I i dukater i smältan vid gjutningen av den stora 8,8 ton tunga klockan Susanne i Magdeburgs domkyrka år 1702.
Referenser
Noter
- ^ ”Klockmetall i Nordisk familjebok”. Runeberg. https://runeberg.org/nfbn/0186.html. Läst 13 januari 2015.
- ^ ”Klockgjutning - hur Strömsöklockan blev till”. svenska.yle.fi. 14 september 2008. http://svenska.yle.fi/artikel/2008/09/14/klockgjutning-hur-stromsoklockan-blev-till. Läst 13 januari 2015.
- ^ ”Der Dom zu Magdeburg St. Mauritius und Katharinen”. kukma.net. http://kukma.net/dominglas/. Läst 14 januari 2015. ”Vid den senaste omgjutningen 1702 av John Jacobi från Berlin kastade kung Fredrik I. i en handfull dukater i dom glödande massorna”