I dagens värld har Klockljung blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från sitt ursprung till den inverkan den har idag har Klockljung varit föremål för studier, debatt och reflektion för experter inom olika discipliner. Dess inflytande sträcker sig från de kulturella, sociala, politiska och ekonomiska sfärerna, vilket genererar en betydande inverkan på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska utvecklingen och inverkan av Klockljung över tid, såväl som de framtidsutsikter och utmaningar den står inför i dagens värld.
Klockljung | |
![]() | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ljungordningen Ericales |
Familj | Ljungväxter Ericaceae |
Släkte | Klockljungssläktet Erica |
Art | Klockljung E. tetralix |
Vetenskapligt namn | |
§ Erica tetralix | |
Auktor | L. |
Utbredning | |
![]() | |
![]()
|
Klockljung (Erica tetralix L.) är en art i familjen ljungväxter.
Klockljung liknar vanlig ljung (Calluna vulgaris). Den har kransar av barrliknande blad, som i kanterna bär små körtelhår, då de är unga. Blomningen påbörjas redan under högsommaren.
Klockljung förekommer naturligt i Västeuropa, från södra Portugal till centrala Norge, men även i flera fuktiga områden längre österut, en bit från kustområdena i Centraleuropa, som Österrike och Schweiz. Den har även introducerats till delar av Nordamerika.[1]
Den förekommer i Sveriges södra och västra landskap, norrut till Värmland. Den är mycket sällsynt i östra Götaland och fridlyst i Örebro län och Dalarnas län, men ohotad i övriga län.
Klockljung finns i södra och mellersta Norge och norrut till Nordland fylke. I södra Norge maximum 750 m ö h.
Klockljung växer liksom den vanliga ljungen på mager mark, men kräver större fuktighet än denna, och föredrar särskilt områden på och invid mossar.
Erica kan härledas från ett gammalt indoeuropeiskt ord, verika, som betyder ljung.
Tetralix är det latinska namn, som redan romarna för 2 000 år sedan använde om en ljungväxt.
Ericastiftelsen i Stockholm, som arbetar med terapi av barn och ungdomar, har fått sitt namn av Erica tetralix.[källa behövs]
Namn | Trakt | Referens | Förklaring |
---|---|---|---|
| |||
Kopattar | Skåne (Skanör) | [2] | Pattar avser här en nötkreaturkos spenar, med syftning på de spenliknande blommorna. Benämningen kopattar har även använts för getrams, Polygonatum odoratum, vars blommor också kan liknas vid ko-spenar. |
Kopatte | Skåne (Luggude, Onsjö) | Avser i dessa trakter humleblomster, Geum rivale, där en blomma kan liknas vid ett helt juver. Notera att kopatte är singularis, till skillnad från kopattar (klockljung och getrams) som är pluralis. |