Klara linjen
I dagens artikel ska vi prata om Klara linjen. Klara linjen är ett ämne som har väckt intresse och kontroverser genom åren och det är viktigt att känna till alla dess aspekter för att förstå dess påverkan på samhället. I följande rader kommer vi att utforska dess ursprung, evolution och dess relevans idag. Klara linjen är ett ämne som har studerats av olika discipliner, vilket gör att vi kan ha en bred och komplett vision av det. Dessutom kommer vi att se hur det har påverkat olika aspekter av det dagliga livet, och vad framtidsutsikterna är. Utan tvekan är Klara linjen ett fascinerande ämne värt att utforska på djupet.
Klara linjen (franska: ligne claire) är den rena teckningsstil och linjeföring som har varit typisk för många serier i den franska/belgiska serietraditionen. Hergé var den som mer eller mindre skapade stilen med sin serie Tintin. Begreppet uppkom på 1970-talet då Hergés stil fick en renässans bland franska och belgiska tecknare.
Andra serieskapare som tagit till sig klara linjen-stilen är Edgar P. Jacobs, den tidiga André Franquin, Peyo, Jacques Martin, Roger Leloup, Tibet, Maurice Tillieux, Bob de Moor, Yves Chaland, Theo van den Boogaard, Joost Swarte och Lewis Trondheim. I överförd och utvidgad bemärkelse kan även serieskapare som Jacques Tardi, Mœbius, Geof Darrow och Jaime Hernandez sägas ägna sig åt ett slags "klara linjen"-stil.
Den atomiska stilen är något av en subgenre till "klara linjen". Den syftar på den trend som uppkom bland franska och belgiska serieskapare under 1980-talet att teckna serier i en nostalgisk 50-talsinspirerad retrostil. Yves Chaland är den atomiska stilens frontfigur.
Källhänvisningar
Artikeln var, i den version den hade den 20 oktober 2005, helt eller delvis hämtad från Seriewikin (hos Seriefrämjandet): Klara linjen
| |||||||||||||||||||||||||||||
