Klara Soppteater

Nuförtiden har Klara Soppteater blivit ett högst relevant ämne i det moderna samhället. Dess inverkan täcker flera områden, från politik till teknik, inklusive kultur och ekonomi. Fler och fler människor påverkas av Klara Soppteater och dess inflytande fortsätter att expandera i en svindlande takt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Klara Soppteater och dess inverkan på vårt dagliga liv. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga återverkningar i framtiden, kommer vi att på ett omfattande sätt ta upp vikten av att förstå och analysera Klara Soppteater i det aktuella sammanhanget.

Klara Soppteater på Drottninggatan i Stockholm.

Klara Soppteater, eller "Soppteatern" som administreras av Kulturhuset Stadsteatern bjuder vid lunchtid på teater och soppa i kombination. Vegetariskt alternativ utlovas. Namnet är hämtat från de traditionella soppkök, som religiösa och ideella organisationer genom åren upprättat för att mätta svältande människor och som förekommer världen över. Klara Soppteater startade 1989 och leddes under de första åtta åren av Helge Skoog, efterträdd av Med Reventberg och därefter Ole Forsberg[1]. Hösten 2013 tog Albin Flinkas över som konstnärlig ledare och efterföljdes 1 januari 2019 av Sara Jangfeldt.

Referenser

  1. ^ Boldemann, Marcus: "Tjugo år med soppa till teatern". DN.se, 19 januari 2009. Läst 2012-05-30.

Externa länkar