Idag är Kista stadsdelsområde ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på den globala ekonomin har Kista stadsdelsområde genererat debatter och kontroverser inom olika områden. Genom historien har Kista stadsdelsområde varit föremål för studier och analys av experter inom olika discipliner, vilket har bidragit till spridningen av information och åsikter i frågan. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Kista stadsdelsområde och utforska dess många aspekter, med syftet att ge en komplett och berikande inblick i detta spännande ämne.
Tillkomst | 1 januari 1997 ![]() | |
---|---|---|
Land | Sverige ![]() | |
Inom det administrativa området | • Stockholms län • Stockholms kommun ![]() | |
Koordinater | 59°24′13″N 17°56′29″E ![]() | |
Ersatt av | • Rinkeby-Kista stadsdelsområde • Järva stadsdelsområde ![]() | |
Upphörde | 31 december 2006 ![]() | |
Har del(ar) | Kista, Akalla, Husby, Hansta ![]() |
Kista var fram till den 1 januari 2007 ett stadsdelsområde i Stockholms kommun som tillhörde Västerort och omfattade stadsdelarna Akalla, Husby, Kista och Hansta (naturreservat sedan 1989). Kista var Stockholms nordligaste stadsdelsområde.
Stadsdelsnämnden startade sin verksamhet den 1 januari 1997 som en av 24 stadsdelsområden.[1] Stadsdelsområdet hade cirka 30 000 invånare och sammanföll med Kista församling och postorten Kista. Den 1 januari 2007 lades stadsdelsområdet samman med Rinkeby stadsdelsområde och bildade Rinkeby-Kista stadsdelsområde.