Kiirunavaara

I den här artikeln kommer vi att utforska Kiirunavaara på djupet, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, forskare och experter inom olika områden. Genom historien har Kiirunavaara spelat en betydande roll i samhället, genom att påverka trender, kulturella förändringar och ekonomiska aspekter. Genom en djupgående analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Kiirunavaara, från dess påverkan på vardagen till dess globala implikationer. Genom denna utforskning hoppas vi kunna ge en komplett och uppdaterad syn på Kiirunavaara, vilket öppnar dörren till större förståelse och diskussion kring detta ämne av relevans för mänskligheten.

Kiirunavaara
Berg
Kiirunavaara i september 2017.
Kiirunavaara i september 2017.
Läge Sverige Lappland i Sverige
 - höjdläge 733 m ö.h.
Geonames 605185
Koordinater 67°49′37″N 20°11′05″Ö / 67.82694°N 20.18472°Ö / 67.82694; 20.18472

Kiirunavaara eller Kirunavaara (nordsamiska Gironvárri, meänkieli Kierunavaara) är ett fjäll som ligger i Kiruna kommun och innehöll en av världens största kända sammanhängande kroppar av järnmalm. Berget är beläget väster om tätorten Kiruna och syns tydligt nästan var man än befinner sig i staden. Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har brutit malmen där sedan början av 1900-talet och idag är gruvan världens största och modernaste underjordsgruva för järnmalm, Kirunagruvan.[1]

Historia

Ett av de äldsta kända namnen på berget och platsen är Kerona berg från slutet av 1600-talet. Det nordsamiska namnet Gironvárri, som betyder ’fjällripeberget’, har på finska blivit Kiirunavaara . Sydväst om Kiirunavaara ligger lågfjället Pahtohavare och det ligger även ett myrområde väster om slamdammarna känt som Kiirunavuoma.

Bilder

  • Kulsinter- och anrikningsverk på västsidan av Kiirunavaara.
    Kulsinter- och anrikningsverk på västsidan av Kiirunavaara.
  • Kiirunavaara sett från öster.
    Kiirunavaara sett från öster.
  • Dagbrottet.
    Dagbrottet.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ LKAB historia Arkiverad 16 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 7 januari 2015

Källor

Externa länkar