Khorasan

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Khorasan, som har blivit mycket relevant idag. Sedan starten har Khorasan fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet och skapat debatter och reflektioner kring dess betydelse och inverkan på olika områden. Under åren har Khorasan utvecklats och anpassats till förändringar i samhället, och blivit ett ämne av permanent intresse. I denna mening är det relevant att på djupet analysera de olika aspekterna som involverar Khorasan, från dess historiska ursprung till dess inflytande idag, för att förstå dess inverkan och räckvidd i samhället.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Khorasans läge i Iran.
Ungefärliga gränser för det forntida Khorasan.

Khorasan (eller Chorasan; på persiska خراسان, Khorāsān) var en provins i nordöstra Iran samt ett historiskt område i nuvarande Iran och Centralasien. Namnet kommer av det parthiska xvar-āsān, "den uppgående solen". Området som helhet hade år 2017 ungefär 8,1 miljoner invånare varav 6,4 miljoner bodde i den mellersta delen som domineras av storstaden Mashhad.

Den 29 september 2004 delades Khorasan upp i de tre mindre provinserna Nordkhorasan, Razavikhorasan och Sydkhorasan. De viktigaste etniska grupperna i regionen är perser, kurder och olika turkfolk som turkmener. Viktiga städer i regionen är Bojnurd, Birjand och Mashhad

Namn på forntida landområde

Det forna persiska landområdet Khorasan inkluderade delar av det som i dag är Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Några av de viktigaste historiska städerna i det forna Iran låg i det gamla Khorasan: Neyshabur eller Nishapur (nu i Iran i nuvarande Khorasan Razavi), Merv (nu i Turkmenistan), Samarkand och Buchara (båda i Uzbekistan), Herat och Balkh (bägge i Afghanistan). Under sin långa historia härskade många erövrare och imperier över provinsen: greker, araber, turkiska seldjuker, safavider, pashtuner, med flera.

Khorasan var hemland för den iranska arsakidiska dynastin (parther) som styrde fram till 220-talet e. Kr. och var den persiska kulturella renässansens vagga på 900-1200 e.Kr.

Referenser

  1. ^ ”Khorasan”. Nationalencyclopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/khorasan. Läst 26 november 2020. 
  2. ^ ”Khorāsān”. Encyclopaedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Khorasan-historical-region-Asia. Läst 26 november 2020.