Kertjhalvön

I världen av Kertjhalvön finns det oändliga intressanta och relevanta aspekter som förtjänar att utforskas. Från sitt ursprung till sina senaste innovationer har Kertjhalvön väckt mångas nyfikenhet och intresse och blivit ett oundvikligt samtalsämne inom olika områden. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på populärkulturen, fortsätter Kertjhalvön att vara ett ämne för ständig debatt och reflektion. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Kertjhalvön och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Gammal karta över Kertjhalvön.

Kertjhalvön (ryska: Керченский полуостров; ukrainska: Керченський півострів; krimtatariska: Keriç yarımadası) utgör den östligaste delen av Krimhalvön. Halvön skjuter ut österut från Krim omkring 90 kilometer, belägen med Svarta havet i söder och Azovska sjön i norr. I öst avgränsas den av Kertjsundet; på hinsidan av detta ligger Tamanhalvön.

I väst är halvön förbunden med Krim via Kertjnäset, även kallat Yenikalenäset och Ak-Monaj, med kust mot Syvasj i nordväst, ett stort område grunda bukter i västligaste Azovska sjön.

Kertjhalvön är i nordsydlig riktning ungefär 50 kilometer som bredast och 17 kilometer som smalast; den har en yta på ungefär 2700 till 3000 km². Den viktigaste staden på halvön är Kertj; andra städer är Sjtjolkine, Lenine och Bagerove.

Administrativt utgör den större delen av halvön Lenine rajon med administrativt centrum i Lenine, men den östligaste delen runt staden Kertj bildar Kertj kommun.

På 300-talet innefattades halvön i det bosporanska riket, vars huvudstad var Pantikapaion (nutida Kertj).