Kerstinbo
Kerstinbo är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Sedan starten har den genererat omfattande debatt och kontroverser, och har varit föremål för många studier och forskning. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Kerstinbos inverkan på dagens samhälle, analysera dess olika aspekter och konsekvenserna det har för olika områden. Dessutom kommer vi att undersöka hur det har utvecklats över tid och nuvarande trender som pekar mot dess tillväxt eller nedgång. Kerstinbo fortsätter utan tvekan att vara ett relevant och ständigt utvecklande ämne, och det är viktigt att förstå dess omfattning och inflytande i dagens värld.
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Kerstinbo | |
| fd småort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Heby kommun |
| Distrikt | Nora distrikt |
| Koordinater | 60°14′23″N 16°57′9″Ö / 60.23972°N 16.95250°Ö |
| Area | 13 hektar (2010)[1] |
| Folkmängd | 51 (2010)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,9 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S6301[1] |
| Beb.områdeskod | 0331SB110 (2005–2015)[2] |
  Ortens läge i Uppsala län.
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Kerstinbo är en tidigare småort i Nora socken, Heby kommun, Uppsala län (Uppland), belägen vid riksväg 56 och länsväg 272 strax söder om Dalälven och gränsen till Gästrikland och Gävleborgs län. Vid 2015 års småortsavgränsning hade folkmängden i orten sjunkit till under 50 personer och den upphörde som statistik-geografisk enhet.[3]
Kerstinbo har präglats av skogsrelaterade företag, bland annat snickerifabriker.
Historia
Kerstinbo (som by) omtalas första gången 1453, under 1500-talet och framåt fanns här ett skattemantal. Från 1620-talet omfattade det två gårdar, från 1640-talet tre gårdar och från 1650-talet fyra gårdar i byn. Torpet Sveden omtalas första gången 1628.
Orten växte fram som stationssamhälle vid Sala-Gysinge-Gävle Järnväg (SGGJ) som öppnades den 28 december 1900 på delen Sala–Kerstinbo. I Kerstinbo anlades frilastspår med plats för 17 vagnar, lastkaj för 2 vagnar samt lastbrygga för träkol. Stationen placerades drygt 1 kilometer söder om byn Kerstinbo. Hela järnvägen (med bro över Dalälven norr om Kerstinbo) öppnades 1901. Den övergick till Statens järnvägar 1937; persontrafiken lades ned i januari 1964. Större delen av banan revs upp 1971. Utöver skolbussar har samhället idag varken buss- eller tågförbindelser, men under några omgångar före 2009 fanns en busslinje i VL:s och senare UL:s regi mellan Österfärnebo i norr och Östervåla i söder via Gysinge genom projektet Gysingelänken.
Noter
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
- ^ Förändringar i antalet småorter 2010-2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
| ||||||||||||||||
