Ämnet Kerstin Hallén har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Under åren har Kerstin Hallén fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och genererat ett brett spektrum av åsikter och perspektiv. Från dess ursprung till dess relevans idag har Kerstin Hallén spelat en betydande roll inom olika områden och påverkat livet för miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska historien, effekterna och framtida implikationer av Kerstin Hallén, vilket ger en omfattande och insiktsfull titt på detta avgörande ämne.
| Kerstin Hallén | |
| Född | 2 april 1922[1] Lits församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 21 mars 2012[1] (89 år) Maria Magdalena församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Översättare, journalist[1], tidningsredaktör[1] |
| Utmärkelser | |
| Trevipriset (1984) Svenska Akademiens översättarpris (1996) | |
| Redigera Wikidata | |
Kerstin Hilda Margareta Hallén, född Sundelin den 2 april 1922 i Lit i Jämtland, död 21 mars 2012 i Stockholm, var en svensk journalist och översättare från franska och engelska. Hon var fram till 1969 gift med journalisten Tore Hallén. Som journalist arbetade hon på Dagbladet Nya samhället i Sundsvall och på Morgon-Tidningen i Stockholm innan hon blev redaktör på i tur och ordning Idun, Vecko-Journalen och Vi. När Åhlen & Åkerlund 1966 startade boktidskriften Böckernas värld blev Hallén enrollerad. I samband med detta började hon översätta, först noveller och kortare texter, sedan hela böcker. Från mitten av 1970-talet var Hallén sedan verksam som översättare på heltid.
Bland författare hon översatt märks Georges Simenon och Françoise Sagan samt nobelpristagarna Doris Lessing och Toni Morrison.
|