Kazimierz Gliński

Nuförtiden är Kazimierz Gliński ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Sedan starten har Kazimierz Gliński varit föremål för intresse och debatt i olika kretsar och genererat alla möjliga åsikter och perspektiv. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på populärkulturen, förblir Kazimierz Gliński ett ämne för ständiga studier och diskussioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kazimierz Gliński, och analysera dess betydelse och inverkan idag.

Kazimierz Gliński
Född13 juni 1850[1][2]
Vasylivka, Ukraina
Död1 januari 1920[1][2] (69 år)
Nałęczów[3], Polen
Medborgare iPolen
Utbildad vidJagellonska universitetet
SysselsättningPoet, dramatiker, prosaist, författare[4]
Redigera Wikidata

Kazimierz Gliński, född 13 juni 1850 i guvernementet Kiev, död 1 januari 1920 i Nałęczów, var en polsk poet.

Gliński studerade vid Jagellonska universitetet i Kraków och var senare bosatt i Warszawa. Han tillhörde den äldre romantiska riktningen (Juliusz Słowacki, Józef Bohdan Zaleski och Teofil Lenartowicz) och författade stämningsbilder från Karpaterna, Wspomnienie Tatrów, ett band melodiska dikter av rent lyriskt innehåll, Poezye (1893, ett samlat urval i ny upplaga 1900) och Ballady (1900).

Bland Glińskis många dramer märks Almanzor (1889), Król Bolesław Smialy (Kung Boleslav den djärve, 1891) och den psykologiska samtidsbilden ur Warszawas litterära liv Z walk zycia (Ur livets strider, samma år). Av hans större dikter kan nämnas Krolewska pieśń (Kungasången, 1907), behandlande Polens äldsta historia efter förebilden av Słowackis "Król Duch" (Kung Ande).

Källor

  1. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Gliński,_Kazimierz, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Internetowy Polski Słownik Biograficzny, Internetowy Polski Słownik Biograficzny-ID: kazimierz-glinski-pisarz-wiesz.
  3. ^ Sejm-Wielki.pl profil-ID: psb.6694.1.
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: js2011636959, läst: 15 december 2022.