Katrineholms-Kuriren
I dagens värld har Katrineholms-Kuriren blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på populärkulturen, har Katrineholms-Kuriren lyckats fånga uppmärksamheten hos miljontals individer runt om i världen. Detta fenomen har genererat omfattande debatt och analyser inom olika områden, vilket har lett till produktionen av ett stort antal artiklar som försöker utforska och förklara dess många aspekter. I den meningen ligger vikten av att ta upp ämnet Katrineholms-Kuriren i dess förmåga att inspirera till reflektioner, väcka frågor och skapa större förståelse för dess betydelse idag.
| Katrineholms-Kuriren | |
| Publikationstyp | Dagstidning |
|---|---|
| Grundad | 5 januari 1917 |
| Land | Sverige  |
| Huvudkontor | Drottninggatan 10, Katrineholm |
| Chefredaktör | Ida Lithell |
| Politisk beteckning | Liberal |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | 3 nr/vecka |
| Upplaga | 7 900 ex. (2022) |
| Format | Tabloid |
| Huvudägare | NTM-koncernen |
| ISSN | ISSN 1103-9507 |
| Webbplats | http://kkuriren.se |
Katrineholms-Kuriren (KK eller Kurren) är en svensk morgontidning som grundades 1917 och som tidigare utkom sex dagar i veckan. Sedan den 1 oktober 2024 har man övergått till tredagars utgivning – tisdag, torsdag och lördag.
Tidningen har beteckningen "liberal" och ges ut i Katrineholm, Flen och Vingåker (ibland kallat KFV-regionen) samt delar av Finspång och östra Närke. Tidningen ingår i NTM-koncernen. Papperstidningen delas inte längre ut i alla delar av Katrineholms kommun. Där erbjuds numera enbart digital prenumeration.
Katrineholms-Kuriren tillkom 1917 i samband med att Katrineholm blev stad. Enligt dåtidens lagstiftning fick tidningar endast ges ut i städer (det hade dock redan tidigare funnits en högertidning – Katrineholms Tidning – som formellt gavs ut i Eskilstuna). Från Eskilstuna-Kuriren kom journalisten Knut Hellberg (1872-1944), som startade Katrineholms-Kuriren. Hellberg skrev också flera böcker om Eskilstunas historia. Sonen Folke Hellberg tog sedan över arbetet som chefredaktör – hans bror Erik Hellberg blev tidningens ekonomichef.
På 1960- och 1970-talet var Holger Wigertz chefredaktör. 1981 rekryterades Magnus Nordangård som chefredaktör. Under Nordangårds tid som chefredaktör gick tidningen över till tabloidformat.
Nordangård efterträddes som chefredaktör 1989 av Lorentz Hedman (1944-2001), som 1997 lämnade över till Krister Wistbacka.
I februari 2011 publicerade kommunchefen Mattias Jansson på sin blogg frågor från en journalist på Katrineholms-Kuriren, något som Katrineholms-Kuriren uttryckte sitt ogillande inför. När chefredaktören Krister Wistbacka avfärdade kritiker som "bloggvalpar" blossade det upp en debatt som kom att kallas "KK-gate" som handlade om yttrandefrihet, journalistrollen och om sociala mediers betydelse.
Elisabet Bäck efterträdde den 19 maj 2011 Krister Wistbacka som chefredaktör. 2015 tillträdde Marie Hillblom som chefredaktör. I början av 2019 tillträdde Eva Burman som chefredaktör.
Sedan våren 2023 är Ida Lithell chefredaktör och sedan 17 oktober 2022 är Niklas Otto Olsson politisk redaktör.
Katrineholms-Kuriren är varje år i augusti medarrangör till KK-joggen i samband med den så kallade Katrineholmsveckan.
Referenser
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 april 2017. https://web.archive.org/web/20170409111544/http://www.kkuriren.se/katrineholm/upplagan-minskar-men-fler-an-nagonsin-laser-kuriren/. Läst 8 april 2017.
- ^ Mattias Jansson. "Frågor från Katrineholms Kuriren – Granskning av sociala medier", Mattias Janssons blogg, 9 februari 2011. Läst den 3 december 2011.
- ^ Dante Thomsen. "Bråket i Katrineholm: Bara bloggvalpar som klagar Arkiverad 6 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.", Dagens Media, 11 februari 2011. Läst den 6 januari 2012.
- ^ "Varför bråkade alla om Katrineholmskuriren?", Medierna, 20 februari 2011. Läst den 1 december 2011.