Katarina Witt

I dagens värld är Katarina Witt ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och samhället i stort har Katarina Witt skapat ett växande intresse under de senaste decennierna. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv eller dess långsiktiga konsekvenser, har Katarina Witt blivit en avgörande faktor i globalt beslutsfattande. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Katarina Witt och dess inflytande på den moderna världen, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden.

Katarina Witt (2014)
Katarina Witt
Konståkning, damer
Nation: Östtyskland Östtyskland
Olympiska spel
Guld Sarajevo 1984 Konståkning
Guld Calgary 1988 Konståkning

Katarina "Kati" Witt, född 3 december 1965 i Falkensee, i dåvarande Östtyskland[1], är en tysk konståkare.

Hon betraktas som en av de allra bästa kvinnliga konståkarna genom tiderna. Hon vann sex europeiska mästerskap, världsmästerskapen 1984, 1985, 1987 och 1988 samt guldmedalj i Olympiska spelen 1984 i Sarajevo och 1988 i Calgary.[2]

Hon växte upp i Karl-Marx-Stadt i det forna Östtyskland. Hon tränades från 1977 av Jutta Müller i SC Karl-Marx-Stadt och gick i idrottsskola, Karl-Marx-Städter Kinder- und Jugendsportschule (KJS). 1983 kom hennes första stora framgång då hon vann EM.

År 1988 började hon en karriär som professionell showkonståkare. Hon har poserat i tidskriften Playboy och har även haft en biroll i filmen Ronin 1998 mot Robert de Niro och Jean Reno, där hon spelar en konståkare som blir lönnmördad under en uppvisning på isen.

Källor

  1. ^ Staaken delades i två delar under Berlins ockupation 1945–1990. Katarina Witt är född i Gemeinde Staaken eller West-Staaken, som då administrativt tillhörde Kreis Nauen i Bezirk Potsdam i DDR men idag ligger i Berlin.
  2. ^ ”Katarina Witt” (på engelska). Olympics at Sports-Reference.com. Arkiverad från originalet den 4 april 2011. https://web.archive.org/web/20110404132638/http://www.sports-reference.com/olympics/athletes/wi/katarina-witt-1.html. Läst 1 maj 2015. 

Externa länkar

Auktoritetsdata