Kastträ

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Kastträ, utforska dess ursprung, dess inverkan på det nuvarande samhället och möjliga framtida implikationer. Sedan dess uppkomst har Kastträ fångat olika publikers uppmärksamhet, skapat debatter, reflektioner och blandade känslor. Under åren har Kastträ visat sitt inflytande inom olika områden, från teknik till konst, inklusive politik och populärkultur. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka förstå relevansen av Kastträ i den samtida världen och dess potential att transformera verkligheten omkring oss.

Rekonstruktion av 12.000 år gammalt kastträ i Neanderthal-Museum, Mettmann
Atl-atl
Bison som slickar ett insektsbett, 10 centimeter, snidad av fragment av kastträ i renhorn eller -ben, 22.000–14.000 år gammal, funnen i La Madeleinegrottan i Frankrike

Kastträ eller spjutslunga är ett hos flera olika naturfolk använt redskap, en kort stav, för att nå större kraft vid kast av spjut eller harpuner.

Kastträt fungerar som en förlängning av armen. Bakre ändan är anpassad till spjutets bas genom en hake, som griper in i denna eller genom ett hål som motsvarar en tapp i spjutbasen, men det finns även mellanformer. Kastträt är troligen mänsklighetens äldsta komplexa jaktvapen, troligen äldre än pilbågen. Det är känt från paleolitisk tid i Europa, men har även senare använts i Australien, på Nya Guinea, bland inuiter samt bland såväl Nord- som Sydamerikas indianer.

Bland aztekerna användes kastträn som kallas atlatl. Den australiska varianten kallas woomera.

Källor

Noter

  1. ^ ”atl-atl”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/atl-atl. Läst 14 juli 2018. 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 126 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000