Karl Seitz
Idag ska vi prata om Karl Seitz, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Karl Seitz är ett fascinerande ämne som har genererat en stor debatt i dagens samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans idag, har Karl Seitz väckt oändliga frågor och reflektioner. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Karl Seitz, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser i framtiden. Oavsett om du är expert på området eller helt enkelt är intresserad av att lära dig mer om det, är den här artikeln för dig. Så gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Karl Seitz och upptäck allt detta tema har att erbjuda.
| Karl Seitz | |
 | |
| Född | 4 september 1869 Wien |
|---|---|
| Död | 3 februari 1950 (80 år) Wien |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Österrike |
| Sysselsättning | Politiker, pedagog |
| Befattning | |
| Ledamot av Niederösterreichs lantdag Ledamot av Abgeordnetenhaus Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes första nationalråd Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes andra nationalråd Ledamot av Österrikes nationalråd Ledamot av Österrikes nationalråd Österrikes tredje nationalråd Talman i Österrikes nationalråd Österrikes förbundspresident (1919–1920) Wiens borgmästare (1923–1934) Ordförande (1946–1950) | |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Utmärkelser | |
| Hedersmedborgare i Wien (1929) | |
| Redigera Wikidata | |
Karl Josef Seitz, född 4 november 1869 i Wien, död där 3 februari 1950, var en österrikisk socialdemokratisk politiker.
Seitz var först skräddare, därefter skollärare och tillhörde under monarkins sista år (från 1901) riksrådets representantkammare och var vid sidan av Victor Adler ledare för socialdemokraterna. Han presiderade såväl i provisoriska nationalförsamlingen (från 21 oktober 1918) som i den i februari 1919 valda konstituerande nationalförsamlingen och var därjämte från republikens utropande 12 november 1918 provisorisk president i denna, tills i december 1920 ny författning antagits och Michael Hainisch valts till republikens förste förbundspresident. Han var från 1920 ledamot av nationalrådet och var 1920–1923 dettas andra president.
Seitz övertog ledningen av partiet 1923 och var borgmästare i Wien fram till oroligheterna 1934. Under den tyska ockupationen hölls Seitz fängslad i Ravensbrück där han befriades av de allierade i maj 1945. Efter befrielsen invaldes han 1946 i nationalrådet.
Källor
- Seitz, Karl i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- Seitz, Karl i Salmonsens Konversationsleksikon (andra utgåvans supplement, 1930)
- Svensk uppslagsbok (1955), Seitz
Noter
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Karl-Seitztopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: seitz-karl, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 55203.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ läs online, www.parlament.gv.at .
|